Sökresultat:
9482 Uppsatser om Mindre företag - Sida 57 av 633
SmÄ ridskolorssyn pÄ marknadsföring
Den svenska ridskolan Àr vÀrldsunik dÄ det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra lÀnder. Den svenska ridskolan Àr ocksÄ unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning Àr idag en folksport och har dÀrigenom en stor social betydelse för dagens samhÀlle.Tidigare studier belyser att det Àr svÄrt att nÄ lönsamhet för smÄ ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frÄgestÀllningar: Hur mycket resurser lÀgger mindre ridskolor pÄ sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi nÀr det gÀller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte Àr att undersöka hur mindre ridskolor anvÀnder, och kan anvÀnda sig av marknadsföring för att förbÀttra lönsamheten.Djupintervjuer har anvÀnts för att kunna jÀmföra och analysera olika ridskolors situationer.
BekrÀftande pedagoger - Hur ett antal pedagoger upplever att de bekrÀftar barnen i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3
BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.
Bygglovsprocessen i tvÄ kommuner
Denna rapport beskriver bygglovsprocessen i en stor och en mindre kommun, samt bygglovsavgifter, sanktionsavgifter och respektive kommuns organisation..
JÀmförelse av den individuella vertikala CD-kvoten mellan höger och vÀnster öga hos en normal population
Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon individuell skillnad i vertikal CD-kvot (cup/disk-asymmetri) mellan höger och vÀnster öga hos en normal population. Metod: Ett biomikroskop och en volklins (+78D) anvÀndes vid bedömningen av synnervspapillen. Papillens (diskens) och cupens vertikala storlek mÀttes genom justering av ljusspaltens höjd pÄ biomikroskopet och de bÄda vÀrdena lÀstes sedan av frÄn spalthöjdsskalan pÄ biomikroskopet. CD-kvoten rÀknades ut pÄ höger respektive vÀnster öga genom att cupens uppmÀtta vÀrde dividerades med diskens uppmÀtta vÀrde. DÀrefter gjordes en jÀmförelse av den individuella CD-kvoten pÄ höger och vÀnster öga.
Kommunikation mellan sjuksköterskor och omvÄrdnadspersonal - en enkÀtstudie ur omvÄrdnadspersonalens perspektiv pÄ korttidsboende
Bakgrund: Kommunikation Àr en grundlÀggande förutsÀttning för patientsÀkerheten inom vÄrdorganisationen. Tidigare forskning inom omrÄdet handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och lÀkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvÄrdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvÄrdnadspersonalens perspektiv kartlÀgga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvÄrdnadspersonal i omvÄrdnaden av patienter som vistas pÄ korttidsboende.Metod: EnkÀtstudieResultat: Resultatet visar att omvÄrdnadspersonalen har bÄde bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvÄrdnadspersonalen Àr kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska fÄ en god vÄrd, men Àven eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvÄrdnadspersonalens erfarenhet Àr att dessa fungerar bra.
Skatteverket- Företagarnas bÀsta vÀn? : Hur kommer Skatteverkets arbetsrutiner att pÄverkas av den slopade revisionsplikten?
En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Ăven om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..
SjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild med SET-metoden : En kvalitativ studie om fem pedagogers upplevelser av SET-metoden vad gÀller elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild
SET-metodens (Social och Emotionell TrÀning) syfte Àr att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Teman Àr sjÀlvkÀnnedom, att hantera sina kÀnslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hÀvdar att metoden ger positiva resultat pÄ psykiskt vÀlmÄende, mindre anvÀndande av droger och alkohol och mindre mobbning och utÄtagerande problematik.   Syfte med denna studie Àr att belysa lÄgstadiepedagogers (lÀrare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gÀller sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild.
SkolfrÄnvaro hos vÀrmlÀndska elever. : Samband med familjestruktur, sociala relationer och delaktighet
Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.
Kvinnor som har uppnÄtt ett bÀttre liv : en kvalitativ studie om kvinnor som lÀmnat sitt drogmissbruk
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Skolan - en utmanare? : Matematikprojekt för elever i Ärskurs 6 som önskar utmaningar.
Syftet med denna studie var att se om det gÄr att pÄverka attityderna till Àmnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.Metoden bestod i att eleverna fick anmÀla sig till projektet och fick en enkÀt innan projektet startade. Sedan följde Ätta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkÀt.Resultatet visar helt klart en förÀndring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikÀmnet.Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet pÄ bl.a. att eleverna fick vara med och pÄverka innehÄllet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lÀrartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.Av detta kan man dra slutsatsen att Àven en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikÀmnet kan öka i positiv riktning. DÀrför Àr det viktigt att Àven denna grupp av elever fÄr utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen..
Naturens inverkan pÄ kvinnors kÀnsla av sammanhang
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Prefabricerade byggelement : En konceptbeskrivning
Byggandet idag gÄr allt mer Ät det industriella hÄllet. MÄnga företag har övergÄtt frÄn platsbyggnation till att anvÀnda sig av mer eller mindre förtillverkade element i sin produktion. Viktiga begrepp inom prefabricering Àr slutna respektive öppna system och ytrespektivevolymelement. I Falun finns företaget Panorera AB som med företagsegna (slutet system) prefabricerade komponenter bygger en- och flerbostadshus. De har Àven utvecklat ett fÀrdigt koncept med standardiserade ytelement som bildar moduler.
FörspÀnda betongelement : Dimensionering enligt Eurokod 2
Den hÀr rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstÄ teori och berÀkningsgÄngen bakom förspÀnda betongelement samt att jÀmföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillÀmningen av kunskapen inom omrÄdet Àr stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inlÀsning av litteratur samt handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att nÄgra delar av teorin och berÀkningsgÄngen bakom förspÀnda betongelement var lik den som anvÀnds vid slakarmerade betongelement, dock existerade Àven mÄnga skillnader. Likheterna erhÄlls bland annat vid berÀkningarna av moment- och tvÀrkraftskapaciteterna. Skillnaden Àr att mÄnga extra steg mÄste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgrÀnstillstÄnd.Slutligen kunde det konstateras att förspÀnda betongelement har mÄnga fördelar, vilka bland annat Àr att större spÀnnvidder, mindre dimensioner pÄ konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhÄllas.
FĂRBĂTTRINGSPROJEKT PĂ MICOR AB:S RIKTAVDELNING
Micor AB tillverkar cirkulÀra sÄgklingor och Àr framförallt inriktade pÄ specialbestÀllda cirkulÀra sÄgklingor frÄn orderstorleken en och uppÄt.  PÄ uppdrag av Micor AB har en kartlÀggning av hur det dagliga arbetet gÄr till pÄ Micors riktavdelningen gjorts. PÄ riktavdelningen riktar och strÀcks cirkulÀra sÄgklingor. Anledningen till att de cirkulÀra sÄgklingorna riktas Àr för att de ska vibrera mindre och kunden ska fÄ en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har pÄ riktavdelningen Àr att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte Àr dokumenterad. Den knapphÀndiga informationen om vad som pÄverkar spÀnningen hos en cirkulÀr sÄgklinga gör att variationen av spÀnning kan variera frÄn ordertillfÀlle till ordertillfÀlle. Micor AB vill Àven underlÀtta upplÀrningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. KartlÀggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spÀnningen i cirkulÀra sÄgklingor.Identifiering av vilka parametrar som pÄverkar spÀnningen pÄ en cirkulÀr sÄgklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom Àmnet samt genom egna tester.Genom kartlÀggningen av vad som pÄverkar spÀnningen pÄ cirkulÀra sÄgklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att fÄ mindre variationer i spÀnningen och det kommer att underlÀtta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .
Hur pÄverkar stress och kompetens revisionskvalitet? : En kvantitativ undersökning av mindre revisionsbolag
Revisionskvalitet Àr nÄgot som stÀndigt verkar vara ett aktuellt Àmne. Forskare har genom Ären anvÀnt flera olika mÄtt och metoder för att försöka mÀta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att anvÀnda oss av ett kvalitetsmÄtt som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att vi istÀllet för att mÀta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel pÄ kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att sjÀlv titta nÀrmare pÄ fallet. Faktorer som skulle kunna pÄverka revisorer att begÄ dessa felaktigheter Àr flera, men vi har i vÄr studie valt att fokusera pÄ olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.