Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i Mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan.Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer.

IKEAs mål är att deras produkter ska vara för ?de många människorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta måste det vara till kostnader som folk har råd med.Syftet med den här rapporten är att ta fram ett förslag på en yteffektiv lägenhet som kan sättas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lägenheter gör att huset tar upp mindre plats på marken och därför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjälp av detta hus kommer en jämförelse av kostnader för olika invändiga ytmaterial att utföras.

Efter vår första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta på uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vår studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssätt har med avseende på elevers uppfattning om delaktighet och lärande. Efter varje grupparbetssätt så genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning är att de lärt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssättet. Där kände eleverna att de också varit mest delaktiga..

Bakgrund: En pågående centralisering av handeln sker med en förflyttning av handel från landsbygd och mindre orter till större städer. Denna urbanisering beror på bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhåller. Den ökade konkurrensen i städerna påverkar därför handeln på mindre orter och kan riskera att utarma denna helt.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur handelssituationen på en mindre ort kan se ut då stark konkurrens föreligger från närbelagda orter samt att kartlägga alternativa förbättringsmöjligheter som skulle kunna tillämpas för att nå ökad lönsamhet.Metod: Fallstudien utgår ifrån en abduktiv ansats där en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag.Slutsats: På den mindre orten upplevs konkurrensen både genom kraftig extern konkurrens från närliggande orter och en intern konkurrens från andra företag på den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestå i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumärke.

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i Gävle801 76 GävleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TärnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KällkvistSyfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar..

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser.

För att kunna styra ett företag så behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hämtas från bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag välja? Företaget lever inte isolerat från omvärlden därför finns det många faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader på produkter på ett bättre sätt.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler.

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users? conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today?s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size.

AbstractSyftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.                      För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.                       Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna.Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer. Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas..

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser.