Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Jag tänker mig konst som en teaterscen, där publiken får komma upp på scenen ochsjälva spela pjäsen. På scenen finns scenografi som sätter tydlig prägel på stämningenoch som bidrar till handlingen, men det är publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmålar ut berättelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste två åren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnärer som ÖyvindFahlström, vars konstnärskap rört sig inom både bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestå av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler såsom färgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, där scenografi vägleder betraktaren in ien fantasivärld där saker ter sig något annorlunda. En miljö där gränser suddats ut ochdär individen spelar mindre roll. En suddig värld där sådant som normer och värderingaragerar tomma begrepp och där tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit märkbar, de har bestått av utstuderade föremåleller färgval som väglett betraktarens syn genom text eller teckning.

Syftet med denna rapport är att introducera läsaren till de olika ämnesområden mitt arbete omfattat, samt att försöka skapa en förståelse för arbetet och tankarna som ligger bakom. Från början handlade mitt kandidatarbete om att profilera mig och mitt nystartade företag, men det fick sedan en plötslig vändning. Istället kom det att handla om mina personliga motgångar ? och hur dessa övervanns..

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre.

Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att kontrollera (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i orienteringssyfte - Frågor i avsikt att handleda - Frågor i avsikt att lotsa - Frågor med avsikt att skapa kontakt - Frågor med avsikt att få hjälp De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare måste gå igenom för att producera användbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mål är att få utvecklare att förstå vikten av att alltid tänka på besökaren i utvecklingsprocessen och på så sätt hjälpa till att förbättra flash-baserat innehåll generellt.Trots att många kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte är bra ur användbarhetssyfte visar denna rapport att det är högst möjligt att skapa användbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjälp av Macromedia Flashs eget programmeringsspråk actionscript.Denna rapport innefattar också en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nämns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen..

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.