Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstår, om det, enligt informanterna är lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och på arbetsplatser, om Internetmobbning kan tänkas vara mer accepterat i samhället, huruvida informanterna har upplevt och påverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tänkas skilja sig. Mina teoretiska utgångspunkter härstammar från social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har även, utöver teori använt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men också av perspektiv tjejmobbning. Materialet är inhämtat från en enkätundersökning och har kodats och analyserats med hjälp av Grundad Teori.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vad ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestå i och utifrån detta bana väg för ett ämnesintegrerat arbetssätt med elever på gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan ämnena, men framförallt att undersöka på vilka områden de två ämnena närmar sig varandra, där närhet skulle kunna skapa förutsättningar för integrering. Här vill jag betona att det är ämnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhängt utbildningsnivå och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa områden. En kvalitativ metod, där samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat på att ett möjligt hinder till ämnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom ämnena. Dessa bärs och befästs av lärarna, men återfinns också i elevernas förväntningar på och föreställningar om ämnena.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en människa men kan också skapa en inre konflikt när det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete är att studera sätt att skriva låtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som händer om jag i mitt musikskapande försöker använda mig av mina identiteter, eller rättare sagt, hela min identitet på olika sätt. Projektet består av låtskrivande som resulterat i sju låtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar på och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gång har jag analyserat huruvida och i så fall på vilket sätt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i låtskrivandet och arrangemangen.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Syftet är att utvärdera i vilken utsträckning svenska företags belöningssystem motiverar de anställda. Primärdata inhämtades via tio fallstudier genom intervjuer med de ansvariga för belöningssystemet på företagen. Sekundärdata inhämtades via en teorigenomgång av böcker, artiklar och uppsatser hämtade ur Lunds Universitets Bibliotek. Teorigenomgången mynnar ut i definierandet av tio kriterier som ett belöningssystem skall uppfylla för att vara motiverande för de anställda. De definierade kriteriernas uppfyllelse analyseras för de tio fallen.

Titel: Är all publicitet bra publicitet? Kontroversiell kommunikation och reklamkampanjen UnhateNivå: Kandidatuppsats, C-nivåOmråde: Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marlene Jakobsson, V13MKandHandledare: Jonas Jonsson, Universitetsadjunkt, Institutionen för mediestudier ? JMKDatum: Uppsatsen avser utfört uppsatsarbete mellan 2013-01-30 och 2013-05-21.Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att lyfta fram hur konsumenter samt varumärkesexperter upplever United Colors of Benettons reklamkampanj från 2011, Unhate. Frågeställningar: Till denna kandidatuppsats ämnar jag utgå ifrån ett antal frågeställningar, härstammande ur en övergripande frågeställning; Hur kontroversiella PR- och reklamaktiviteter påverkar relationen mellan United Colors of Benetton och konsumenterna?Eget antagande: Mitt eget antagande är att United Colors of Benetton utgår ifrån ett politiskt och kontroversiellt ställningstagande i och med organisationens skapande och användning utav kontroversiella reklamkampanjer. Metod: Jag har genomfört två st semistrukturerade intervjuer med organisationens konsumenter, tre st semistrukturerade intervjuer med varumärkesexperter inom PR- och reklambranschen, samt en fokusgrupp med 5 st deltagande konsumenter. Resultat: I detta avsnitt presenterar jag mina resultat utifrån mina intervjuer. De resultat som jag kan lyfta fram utifrån min studie är att mina konsumenter upplever reklamkampanjen, i det stora hela, som ett arbete för mänskliga rättigheter, medan mina varumärkesexperter upplever reklamkampanjen som ett effektsökeri och att varumärket faller i skymundan.Diskussion: I detta avsnitt diskuterar jag huruvida Benetton som varumärke är i behov utav eventuella åtgärder för positiva associationer jämte konsumenterna, distinktionerna mellan hur konsumenterna och varumärkesexperterna upplevt reklambilderna, geografisk betydelse, samt varumärkets betydelse i reklamkampanjen. Jag styrker även min diskussion med hjälp utav tidigare forskning och utvalt teoretiskt material.Avslutande reflektioner: I detta avsnitt reflekterar jag över mitt sammanställda material samt lyfter fram min egen slutsats.Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget som jag vill lyfta fram ur min uppsats är en vidare inblick avseende hur normmässigt prövande ställningstaganden inom PR & reklam kan komma att påverka oss som konsumenter, och hur relationer mellan en organisation och dess konsumenter kan formas baserat på naturen hos organisationens PR- & reklamaktiviteter.   Nyckelord: Kontroversiellt, provokation, reklam, PR, offensive marketing, marketing, United Colors of Benetton, strategi samt varumärken..

Detta arbete hade som fokus att undersöka verksamma sångpedagogers syn på dagens kursmål i sång inom gymnasiets estetiska program. Jag frågade mig också huruvida detta påverkar elevernas utveckling. All data insamlades genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma sångpedagoger. Mitt mål var att få en insyn i verkligheten och genom deras erfarenhet få information i ämnet. För att nå ett bredare resultat och få en större förståelse behandlades forskning och litteratur i ämnet.

This is an empirical study mapping out different citation practices to games in the fieldof game studies. From an analysis of 7 journals, 3 conferences and 22 canonical bookswithin game studies, 5 different strategies for game referencing have been identified.Games scholars can either totally refrain from referring to the games they discuss, onlyreference some specific games, cite them as something special and deviant from othersources, refer to them in accordance with other sources or refer to games with regard totheir unique properties as a reference. For the reference librarian working with issuesrelating to game studies the diverse reference practices among game scholars pose aspecific challenge. A challenge that partly can be overcome by knowing how gamescholars frame games and how these frameworks are in conflict with the ways librariansframe and classify sources due their physical properties..

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar:-Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur?-Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?-Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare?För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur.I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna..

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

In this master thesis I investigate different views on literary quality in two quite different library journals; Biblioteksbladet and Bibliotek i Samhälle. One aim of the study is to see whether the ambiguity of the term literary quality is considered. Since there is no universally accepted definition of literary quality to be found the analysis is inspired by discourse analysis. This theoretical frame work starts off in the assumption that our views of the world are much dependent the way we describe it. The work of Finnish scholar Sanna Talja is presented and the results of this thesis are compared with the three perspectives on music culture that are presented in her book.

Java och C# är två objektorienterade programmeringsspråk med många gemensamma egenskaper, dock har dessa egenskaper syntaxmässiga skillnader. En tidigare undersökning har visat att mindre än 5 % av källkoden behöver ändras för att konvertera ett fungerande Java-program till ett likadant fungerande C#-program. Frågeställningar baserade på denna upptäckt togs fram och besvarades genom att jämföra två identiska program skrivna i Java och C#, skillnader och likheter mellan programmens källkod pekas ut och sammanställs kvantitativt. Skillnader består av bl.a. språkens nyckelord, klasser och metoder som motsvarar varandra i språkens bibliotek har olika namn och beteenden samt att finesser som finns i ena språket återfinns inte i det andra.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..