Detta är ett konstnärligt arbete i vilket jag fokuserar på min tekniska utveckling på mitt instrument, marimba. Mitt syfte är att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad på tekniska problem jag har stött på i den repertoar jag för tillfället spelar. Mina frågeställningar är: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begränsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag själv är tvungen att identifiera mina tekniska begränsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara väldigt användbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

Jag har under mina år inom teatern ofta mött orden: Mod, glädje och arbetsmoral. Fina ord med fin innebörd. Men hur uppnår jag det? Jag kan omöjligt säga åt min kropp och hjärna: "Kom igen Mattias, visa lite mod, glädje och arbetsmoral!" Efter många funderingar kring detta har jag dragit slutsatsen att allt handlar om förberedelse för mig. Mitt mod, min glädje och min arbetsmoral kom och gick lite som de ville i årskurs två.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den kreativa processen att gestalta en sångcykel kan se ut, i detta fall Edvard Griegs ?Haugtussa?.Som sångerska jobbar man mycket med sitt uttryck på scenen, hur man gestaltar och till viss mån även skapar en roll och jag ville verkligen undersöka hur jag kan gå tillväga i det arbetet för att nå det sceniska resultat jag eftersträvar. Jag har också reflekterat över en eventuell skillnad mellan att skapa och gestalta en roll och vad jag kan tillskansa mig under detta arbetes gång som jag sedan kan ta med mig när jag fortsätter med mitt konstnärliga arbete.Frågorna som jag diskuterar är ?hur kan den kreativa processen att gestalta en sångcykel se ut??, ?hur går jag tillväga för att skapa en roll respektive gestalta den?? samt ?vad kan jag ta med mig av detta projekt i mitt framtida arbete?Resultaten av mina frågeställningar i denna uppsats har varit väldigt positiva för min utveckling och det har också gett mig en djupare förståelse för mitt sceniska arbete. Jag har hittat verktyg för att kunna skapa och gestalta en roll på ett ärligt sätt som är förankrat i mig själv, samtidigt som jag har fått större förtroende för mina egna kunskaper.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

My essay is an examination of the poet Mina Loy and two poems that are essential in her authorship, these poems also represents a thematic entrance to Loys life and literary concepts. On the basis of Gunnar Harding preface and translation of selected poems from the collection Lunar Baedeker, I have chosen to look further at the poems Lunar Baedeker and Songs to Joanne, poems that accommodate contexts of an esthetical and linguistic complexion.Using terminology from the philosopher Gilles Deleuze as method for analysis, enabling an examination which proceeds from the concepts of nomadism, deterritorialization and line of flight. In the consideration of Loys modernistic and woman ?becoming, a situational and relational context is introduced which includes references to feminism, cosmopolitism, futurism, modernism, Dadaism as well as to acquaintances of Gertrude Stein, Djuna Barnes, F.T. Marinetti and Isadora Duncan.

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ?hen?, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt.

Det har varit en intensiv vår med mycket energi och arbetsglädje. Jag har gått från att undersöka möjligheten att kombinerar abstrakt form med en figurativ form, till att fokusera på enbart det figurativa. Tyngdpunkten har legat på djurs ansikten och dess små förskjutningar och vinklingar. Detaljerna har spelat stor roll för mig och jag har suttit timtal och arbetat fram pälsstruktur. Det har varit viktigt att låta varje skulptur få sitt utrymme och jag har arbetat tills jag känt mig nöjd med utförandet.Efter mitt beslut om att inte arbeta med abstrakta former har jag med bestämda steg närmat mig mållinjen.Nytt för mig i detta arbete har varit att hänga min keramik på vägg och det har fått mig att fundera mycket kring olika presentationsmöjligheter.

I detta arbete studerar jag vilken inställning några yrkesverksamma lärare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar några forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur läranderesultat ser ut, kvalitéer av olika undervisningsmetoder, hur det ser ut ute på fältet och hur det borde se ut. Jag jämför sedan detta med det resultat jag fått fram genom mina intervjuer med lärarna. Jag har hittat många likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna, speciellt i de tidigare åren i grundskolan, i stor utsträckning strävar efter att undervisa på ett sätt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sätt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide.

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande ? vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt..

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier. Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp.

Mitt syfte med föreliggande uppsats är att peka på vilka stildrag som kan sägas vara typiska för Bodil Malmsten utifrån Det är fortfarande ingen ordning på mina papper från 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer väl till uttryck i denna bok. Den innehåller drag av både prosa och lyrik, vilket medför att det är svårt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som små livsfrågor och ämnet skiftar mellan det privata och det allmängiltiga. Jag ämnar därför även se om, och i så fall hur, hennes stil skiljer sig åt beroende på vilket ämne som tematiseras.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning.