Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

För att anpassa samhÀllet till en koldioxidsnÄl ekonomi Àr det viktigt att tillgÀngliga förnyelsebara och utslÀppsfria energikÀllor utnyttjas till full kapacitet. Vattenkraften spelar i denna mening en viktig roll eftersom befintlig teknologi Àr vÀlutvecklad och tillgÀnglig. Enligt uppskattningar av branschexperter har den smÄskaliga vattenkraften en utbyggnadspotential som nÀstan motsvarar en dubblering av dagens volym, med hÀnsyn till gÀllande regelverk. Denna studie har som mÄl att utreda lönsamheten samt de ekonomiska riskerna vid etablering av smÄskalig vattenkraft vid befintliga dammbyggnader.Utredningen bestÄr av att tillÀmpa en teknisk och en ekonomisk modell pÄ en fallstudie som agerar som basscenario. Parametrarna i indata kÀnslighetsanalyseras sedan för att ge mer generell insikt i investeringsutsikterna.

De avancerade tekniska enheterna blir stÀndigt fler och mÀnniskan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika Àrenden. I de flesta fall rör det sig om sÄ kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu nÀr vi privat har tillgÄng till de senaste och mest avancerade enheterna börjar anvÀndandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter fÄ fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) vÀxer fram. Verksamheter ser efterfrÄgan ifrÄn sina anstÀllda som vill arbeta frÄn sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar sÀkerhetsriskerna nÀr företagsdata laddas ner till den anstÀlldes privata enhet och vandrar med dem ut ifrÄn kontoret.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Examensarbete Àr en del i min utbildning, Bygg och anlÀggning pÄ LuleÄ TekniskaUniversitet. Examensarbetet beskriver arbetsgÄngen för montering av maskinstyrning och lite mer information om de olika delarna. Maskinstyrning Àr inte automatisk styrning av maskiner eller styrning pÄ distans i detta sammanhang. Det Àr ett GPS mÀtinstrument för arbetsmaskiner som till exempel grÀvmaskin, hjullastare och hyvel. Det krÀvs en del montering och instÀllningar i datorn med programvaran 3D-MC.

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hÄrdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mÀtningar samt lyssningstest. I mÀtningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen Àven om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Fotografi handlar om teknik. Det gĂ€ller att ha rĂ€tt kamera vid rĂ€tt tillfĂ€lle, att ha rĂ€tt instĂ€llningar vid sjĂ€lva fototillfĂ€llet utifrĂ„n ljusförhĂ„llanden och annat samt att göra rĂ€tt vid sjĂ€lva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flĂ€tas samman och fotografen mĂ„ste behĂ€rska dem bĂ„da för att lyckas.För en pressfotograf Ă€r det tekniska kunnandet viktigt dĂ„ en pressfotograf inte har rĂ„d att misslyckas, varken vid fototillfĂ€llet eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte rĂ€ddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Detta examensarbete har bedrivits distribuerat vid LuleÄ tekniska universitet samt i Göteborg pÄ konsultfirman Caran som ett produktutvecklingsprojekt. Uppdraget var att utifrÄn en kravspecifikation utveckla en testrigg för att utföra mÀtningar pÄ dÀckfriktion mot vintervÀglag, detta som en följd av att dÀcktillverkaren Michelin och LuleÄ tekniska universitet nyligen startat ett samarbete. Tanken med att utveckla testriggen Àr att avdelningen maskinteknik pÄ Ltu, LuleÄ tekniska universitet, skall erhÄlla de grundliga kunskaper om hur ett dÀck fungerar med alla dess ingÄende parametrar för att sedan leda arbetet till nÀsta nivÄ. Examensarbetets mÄl var att utveckla en testrigg som möjliggör snabba tester av dÀck samtidigt som vÀglaget skall kunna karakteriseras. Syftet med att utveckla testriggen Àr att kunna utvÀrdera vilken typ av dÀck som passar bÀst för det vÀglaget som rÄder för dagen och att finna sambandet mellan vÀglagets egenskaper t.ex.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.