Every year, approximately 17 500 drunk drivers are sued in Sweden. Of these, only 10 percent are women. The women are therefore considered a minority. In this study, I have taken interest in how the female drunk driver is constructed implemented by the probation service. By using critical discourse analysis I have found that the woman in these investigations is contributed the role of a deviant in two senses.

Bakgrund: I Sverige lever idag 4300 mÀnniskor med hiv. Bromsmedicinernas utveckling har onekligen Àndrat situationen för de hiv-positiva. Idag innebÀr det som hiv-positiv att anpassa sig till en livslÄng tung medicinering i ett samhÀlle med kulturellt och socialt reproducerade förestÀllningar, vilka betraktar hivsmittade som moraliskt otillförlitliga och avvikare. Dessutom tvingas de hiv-positiva leva med stigmatisering samt skuld- och skamkÀnslor. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att undersöka och skildra vilka copingstrategier hiv-positiva anvÀnder sig av för att ÄteruppnÄ/uppnÄ livskvalitet.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

VÀsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och Àr viktig dÄ den anvÀnds genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet vÀsentlighet Àr teoretiskt vÀldefinierat men dÄ det endast finns riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna fÄr göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gÀllande vÀsentlighetsbedömning dÄ revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika vÀsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vÄr frÄgestÀllning skulle baseras pÄ vilka skillnader och likheter som kan uppstÄ vid en vÀsentlighetsbedömning vid en revision.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ metod. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur inom omrÄdet, artiklar, propositioner och material frÄn förelÀsning inom revision. VÄrt empiriska material har vi fÄtt genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, tvÄ företagare, en skatterevisor pÄ Skatteverket samt en kontorschef pÄ en bank för att fÄ ett svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr analys jÀmför vi teorin med empirin och gör dÀrefter vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna Àr revisorernas kompetens och noggrannhet.

Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom KriminalvÄrden. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillÀmpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvÀrdering, övervakning och pÄverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna frÄn ett fÀngelsestraff. IVR Àr en metodik baserat pÄ automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebÀr att en dator har programmerats för att ringa upp, stÀlla frÄgor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation frÄn projektet undersöktes med hjÀlp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mÄende samt anvÀndande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011).

VÄr tid prÀglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet dÀr mÀnniskans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie Àr att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemstÀllning Àr teoretiska utgÄngspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om mÀnniskans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie Àr fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De tvÄ förstnÀmnda företagen representerar tjÀnsteföretag och de tvÄ sistnÀmnda varuföretag.

Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhÀlle, dÀr kyrkans position inte lÀngre Àr sÄ sjÀlvskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, Àr den ocksÄ förvaltare av en tradition och ett budskap.I denna uppsats har jag nÀrmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nÄd, omvÀndelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekÀnnelse, Änger och omvÀndelse, för att komma in i Guds förlÄtelse. Detta budskap kÀnns frÀmmande för mÄnga idag, dÄ flertalet av dÄtidens ?synder?, tillhör ett normalt livsmönster.I den inomkyrkliga diskussionen kring Àmnet, Àr Äsikterna spridda.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Bakgrund: Debatten om revision Àr högaktuell med tanke pÄ bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmÀrksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrÄgasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberÀttelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har pÄvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som pÄverkar revisionsberÀttelsens utformning. Vi frÄgar oss sÄledes om samband kan pÄvisas för dessa faktorer Àven i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera den orena revisionsberÀttelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberÀttelsens utformning.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvantitativ insamling av material frÄn 142 Ärsredovisningar frÄn svenska mikroföretag.

Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Inledning: Revisorns frÀmsta uppgift Àr att kontrollera företagens Ärsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall fÄ en rÀttvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De frÀmsta intressenterna Àr Àgarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS dÀr detframkommer att god revisorssed Àr grundlÀggande.

Vad revision innebÀr Àr idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlÄtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns dÀremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd Àr dock nÄgot allmÀnheten inte har nÄgon större kÀnnedom om.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.