En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen.En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist på forskning som är riktad mot investeringsprocesserna i små företag samt vilka aktörer och faktorer som påverkar dessa processer. Syftet med undersökningen är därför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i små företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan påverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier på fyra små företag inom Norrbottens träindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds Ledstångssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att små företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvärdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

I uppsatsen undersöks om kärnämneslärare upplever skillnader, och i så fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende på om de undervisar i klasser från studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks även vad lärare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkätutskick till 60 stycken kärnämneslärare som undervisar i Akurserna i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott&hälsa. Det har sammanställts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.

Syftet med vår uppsats är att bidra med kunskap om IASBs arbete för små och medelstora företag för att utvärdera om svenska småföretag tas i beaktande i IASBs pågående normbildningsprocess gällande SME. Vi har använt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vår utgångspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

Inledning: Sedan i november 2010 är revision för småföretag inte längre ett tvångenligt lag i Sverige. Marknaden för redovisnings- och revisionstjänster har dessutomutvecklats så att funktioner som tidigare endast revision kunde bidra med till ettföretag numera även kan erhållas genom redovisningstjänster. Det är såledesintressant att undersöka vad som påverkar småföretagen till det val av tjänst de gör.Problemformulering: Vilka faktorer påverkar småföretagens val av externaredovisnings- och revisionstjänster?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga faktorer som påverkar småföretags val avredovisnings- och revisionstjänster.Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ undersökningsmetod där detempiriska materialet har genererats genom en internetbaserad enkätundersökning.Deltagarna i enkätundersökningen består av småföretag i Sverige som valts ut genomett slumpmässigt urval.Resultat och slutsats: Studien påvisar att regional placering, anställda, ägarstruktur,omsättning och företagarens ålder är samtliga faktorer som enligt vår studie påvisarett samband med valet av redovisnings- och revisionstjänster. Av studiens resultat kanvi således konstatera att kontroll och verifierbarhet, samt gamla vanor ochförväntningar är samtliga viktiga omständigheter när företagaren står inför sitt val avexterna tjänster..

SAMMANFATTNINGTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? utifrån tre olika intressenters perspektivNivå: KandidatUtgivningsår: 2010Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas KarlssonHandledare: Per JanzeSyfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket..

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Leasingredovisning i förändring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen är att G4+1-gruppen, som är en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget är att leasing skall aktiveras i balansräkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att använda sig av leasing som finansieringsform. Därefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig på.

Bakgrund: Uppmärksamheten kring miljö och miljöproblem har ökat i samhället och i företagen. Miljöredovisning har blivit allt mer viktigt eftersom ett företags miljömässiga aktiviteter påverkar företagets finansiella ställning. Det finns idag ett stort behov av riktlinjer eftersom andra än godkända och auktoriserade revisorer granskar företagens miljöredovisningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, ur ett redovisningsperspektiv, med utgångspunkt från bestämmelser och standarder systematisera en begreppsapparat för att ge miljöredovisning innehåll och innebörd för individer som arbetar med redovisnin, som till exempel revisorer och ekonomichefer/företagsledare. Avgränsning: Jag har valt att avgränsa mig till börsbolag i Sverige och har en företagsekonomisk synvinkel varför jag bortser från samhällsekonomiska effekter.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Det finns bestämmelser i ÅRL att börsnoterade företag skall bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa en likviditetsförändring under året. Kassaflödesanalysen upprättas antingen genom den direkta eller indirekta metoden. De företag som följer IAS 7 uppmuntras till att tillämpa den direkta metoden, före den indirekta. Trots detta fortsätter en stor del av de svenska företagen att tillämpa den sistnämnda.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför svenska företag använder indirekt eller direkt metod vid redovisning av kassaflöden. Metod: Det är en deduktiv studie som testar teorin i praktiken, där fyra kategorier undersöks (Tradition; Go with the flow; Lämpligare info; Mindre kostsam).

Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor.