Sök:

Sökresultat:

1624 Uppsatser om Miljöredovisning - Sida 53 av 109

VÀrdering av filmrÀttigheter : hur gör man?

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Skiljer sig nedskrivningarna av goodwill mellan lÀnder beroende pÄ rÀttstradition? -En studie av börsnoterade företag i EU

Bakgrund och problem: EU har sedan Är 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillÀmpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jÀmförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte Àr tillrÀckligt eftersom det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av lÀnders historiska ursprung med beaktande för vilken rÀttstradition ett land hÀrstammar ifrÄn, samt vilket skydd som ges till investerarna.

Revisorns oberoende : en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

VÀrdering av varulager: en fallstudie av tvÄ
detaljhandelsföretag

Det finns i dag i samhÀllet ett stort behov av ekonomisk information, framför allt bland intressenterna, att ett rÀttvisande vÀrde av företagets tillgÄngar visas. Av företagets omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret oftast den mest svÄrvÀrderade tillgÄngen. Att faststÀlla det rÀtta vÀrdet av ett varulager Àr av stor vikt i detaljhandelsföretag eftersom detta Àr en vÀsentlig balanspost i företagets redovisning. Syftet med min uppsats var att klargöra om detaljhandelsföretags val av vÀrderingsmetod visar ett rÀttvisande vÀrde av företagets varulager. Uppsatsen syftade Àven pÄ att identifiera möjliga bedömningsproblem som kan uppkomma i samband med vÀrderingen av varulagret.

HÄllbarhetsredovisning av Teracom enligt GRI - EN 17

Examensarbetet behandlar redovisning av klimatpÄverkan frÄn indirekta utslÀppskÀllor hos Teracom AB. Fokus ligger pÄ transporter, som innefattar godstransporter, tjÀnsteresor och personalens pendling till och frÄn jobbet. Metoden som utvecklats Àr till för att samla in och behandla data som sedan presenteras i ton koldioxidekvivalenter. Varje del av de ingÄende omrÄdena har berÀknats var för sig med hjÀlp av i mestadels schabloner. Dessa schabloner har baserats pÄ statistik frÄn Teracoms leverantörer för att de ska stÀmma överens med verksamhetsomrÄdet och de geografiska förutsÀttningarna.

Redovisning av utgifter rörande nedmontering av tillgÄng, bortforsling av tillgÄng och ÄterstÀllande av platsen pÄ vilken en tillgÄng stÄr.

Bakgrund: Under senare Är har det skett en internationell harmonisering av den externa redovisningen. IFRS Àr ett principbaserat regelverk vilket innebÀr att företag i mÄnga fall fÄr göra uppskattningar och tolkningar. Enligt IAS 16 ingÄr en uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och ÄterstÀllande av plats i anskaffningsvÀrdet. Förpliktelser för dessa utgifter redovisas och vÀrderas i enlighet med IAS 37. Före övergÄngen till IFRS redovisade de företag som författarna valt att se nÀrmare pÄ alla enligt RedovisningsrÄdets rekommendationer i vilka det finns liknande rekommendationer som i IFRS.

Skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag : vad avgör valet av bolagsform?

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

ÖvergĂ„ngen till K3 : En manual för förstagĂ„ngstillĂ€mpare

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

Bedömning av slöjd i grundskolan

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever pÄ högstadiet Àr informerade om vilka mÄl och betygskriterier som rÄder i Àmnet trÀ- och metall slöjd samt hur de upplever Àmnet trÀ- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad pÄ en redovisning av litteratur inom Àmnet dÀr det undersöktes vad som kÀnnetecknar Àmnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades pÄ en enkÀt till tio klasser i högstadiet i Är 9 i Malmö, dÀr det undersöktes pÄ vilket sÀtt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven Àgnar sig Ät den skapande processen. Det innebÀr att det stÀlls speciella krav pÄ kommunikationen mellan lÀrare och elev.

Levande Strid : Ett visuellt förnyande animationssystem

Detta Àr en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ?Levande Strid? samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet.MÄlet med verket har varit att genom animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel.Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och mÄlet med verket. DÀrefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har anvÀnts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med sjÀlva animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har anvÀnt mig av teorin för att skapa system, dokument och animationer. Animationerna har varit fokus och tar sÄledes mest plats i uppsatsen.Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhÀver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system pÄ en konceptuell nivÄ och en film som genom animationer illustrerar och demonstrerar systemet..

Hedersrelaterat vÄld och förtryck : En kartlÀggning hos VÀrmlands lÀns berörda verksamheter och ideella organisationer

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Revisionsplikt ur ett smÄbolagsperspektiv

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag mĂ„ste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nulĂ€get pĂ„gĂ„r en utredning pĂ„ uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i smĂ„företag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de smĂ„ bolagen Ă€r att revisionen idag innebĂ€r en stor ekonomisk börda för smĂ„bolagen. Även efter ett avskaffande Ă€r det troligt att de smĂ„ företagen fortsĂ€tter att anvĂ€nda revisorn, dĂ„ det bland annat finns krav frĂ„n olika intressenter. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur ett antal smĂ„ aktiebolag i Östersund stĂ€ller sig till avskaffandet av revisionsplikten.

Redovisningspraxis och RedovisningsrÄdets Akutgrupp

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Årsredovisningslagen : en studie av notsystemet

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke pÄ den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanstÀllandet av Ärsredovisningen riktar sig nu i större utstrÀckning till aktiemarknadens krav. NÀr Sverige skulle gÄ med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska Ärsredovisningslagen till EG:s reglering. NÀr den nya Ärsredovisningslagen skulle trÀda ikraft hördes mÄnga kritiska röster. Den del av Ärsredovisningen som skulle komma att pÄverkas mest var notsystemet.

Komponentavskrivning

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->