Sök:

Sökresultat:

1624 Uppsatser om Miljöredovisning - Sida 16 av 109

BFNAR 2000 3s pÄverkan pÄ smÄföretagens redovisning : ur ett praktiskt perspektiv

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

UpptÀcka vinstmanipulering med Den Modifierade Jonesmodellen : En studie pÄ Stockholmsbörsens Mid cap lista

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ifall vinstmanipulering förekommer bland företagen pÄ Nasdaq OMX Nordic samt att analysera ifall att VD-byte Àr kopplat till detta fenomen. Metod: Studien har anvÀnt sig av Den Modifierade Jonesmodellen som Àr en periodiseringsbaserad modell för vinstmanipulering. Undersökningen Àr en kvantitativ studie och har utgÄtt frÄn Ärsredovisningar mellan Ären 2007-2011 frÄn börsnoterade bolag pÄ Stockholms Mid Cap lista, totalt 295 observationer. Fyra hypoteser blir statistiskt testade. Teori: Denna del tar upp flera teorier som Àr kopplade till uppsatsens undersökning, bland annat genom Agentteorin och Designad redovisning.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

VÀrderingsproblematik kring fotbollsspelare : Fungerar en redovisning till marknadsvÀrde eller Àr dagens regelverk den bÀsta lösningen?

Dagens vÀrderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister nÀr det gÀller att utlÀsa en klubbs egentliga vÀrde i en balansrÀkning. Spelarna fÄr idag redovisas enligt en av de tvÄ alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet stÀllt upp. Alternativen gÄr dock frÀmst ut pÄ att periodisera kostnader, inte att spegla ett rÀttvisande vÀrde av klubben.Begreppet ?verkligt vÀrde? Àr aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen vÀrlden över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll.

IAS och beskattning : tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder i ett skatteperspektiv

Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebÀr en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m rÀkenskapsÄret 2005 upprÀtta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger Àven medlemsstaterna möjligheten att tillÄta eller krÀva en tillÀmpning av IAS Àven i juridisk person, d v s i Ärsredovisningen. Syftet med uppsatsen Àr att, med utgÄngspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att pÄverkas om tillÀmpningen av förordningen begrÀnsas till koncernnivÄ. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation dÀr den Àven görs tillÀmplig i juridisk person, och dÀrmed ocksÄ direkt pÄverkar beskattningsunderlaget.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Implementeringen av ISA

Syftet med denna studie À?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhÄller sig till god redovisningssed och rÀttvisande bild..

Offshoring av redovisning - dess pÄverkan pÄ revisionen

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Onoterade aktiebolags redovisning - vÀljer de IASB : s rekommendationer och varför?

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

IntÀktsredovisningens nya form : - En förstudie i hur de nya reglerna för intÀktsredovisning tros pÄverka finansiell information frÄn entreprenadföretag

Titel: IntÀktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intÀktsredovisning tros pÄverka finansiell information frÄn entreprenadföretag Bakgrund och problem: IntÀkter utgör oftast den största och mest relevanta posten nÀr det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intÀktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intÀktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte Àr harmoniserade och för svÄra att tillÀmpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de tvÄ stora normsÀttarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvÄret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gÀllande intÀktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intÀktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intÀktsredovisningen tros komma att pÄverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer pÄverka möjligheten för externa intressenter att fÄ en rÀttvisande bild av företagen. Metod: Studien tillÀmpar en kvalitativ metod dÀr sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

Skatter och redovisning i ideella föreningar : ideella föreningar i koncerner och pÄverkandefaktorer vid val av verksamhetsform

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

Begreppet verkligt vÀrde : En studie med utgÄngspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste Ären har redovisningen förÀndrats pÄ grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att anvÀndandet av verkligt vÀrde har ökat vilket Àven har fÄtt konsekvenser för beskattningen pÄ grund av det nÀmnda sambandet. Begreppet verkligt vÀrde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som sÀger att om det verkliga vÀrdet Àr lÀgre Àn det skattemÀssiga fÄr ytterligare avdrag göras utöver det vanliga vÀrdeminskningsavdraget.

Den slopade koncernspÀrren : Synen pÄ konsekvenserna av en lagÀndring

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

SkattemÀssiga konsekvenser vid val av redovisningsnorm

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Offshoring av redovisning - dess pÄverkan pÄ revisionen

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->