Syfte: Syftet Àr att studera statligt Àgda företags instÀllning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare Àr syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sÀtt att redovisa, samt fÄ en insikt i hur statligt Àgda företag ser pÄ en framtid för integrerad redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter frÄn statligt Àgda företag. De företag som medverkat Àr PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt Àgda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv instÀllning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rÀttvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebÀr en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror pÄ en framtid för integrerad redovisning..

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hÀlsobokslut..

Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrÀttsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetÀr information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhÀnsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lÀmpligt komplement och ersÀttakassaflödesanalyser dÄ den underlÀttar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetÀr hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attocksÄ hÀr underlÀtta betalningskontroll, budgetkontroll och monetÀr hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersÀtta Kommersiellredovisning men kan anvÀndas för löpande redovisning.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvÀndigtvis Àr den bÀsta metoden för att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet. Viktigt Àr att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vÄr undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslÄ vad redovisningen skall innehÄlla. För att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, pÄ sÄ sÀtt att de utvecklas till mer djupgÄende samarbeten mellan parter inom omrÄdet. Ytterligare förbÀttringar kan Ästadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Sedan mitten av 1980-talet pÄgÄr en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebÀr en frikoppling mellan redovisning och beskattning. OmrÄden som frikopplas Àr exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen pÄverkar ett medelstort företag.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva innehÄllet i BokföringsnÀmndens förslag till nytt allmÀnt rÄd K2 samt analysera hur detta kan pÄverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rÀttvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: BokföringsnÀmndens remiss till allmÀnt rÄd om Ärsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebÀr att mÄnga företag skulle tappa betydande belopp i sina balansrÀkningars tillgÄngssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fÄtt ett mycket starkt genomslag i förslaget. SÀrskilt vad gÀller vÀsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslÀngd och 10-Ärsregeln för avsÀttningar kan pÄverka företagens möjligheter att ge en rÀttvisande bild av sin ekonomiska stÀllning. LÀmpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultatrÀkningen Àr tveksamt..

Industrialiseringen de senaste Ärhundrandena har medfört att vÀlstÄndet i mÄnga lÀnder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen ocksÄ medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillrÀckligt stora och mÀktiga kan Àven skada sin sociala omgivning genom att ignorera frÄgor som gÀller till exempel anstÀllningsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter, samhÀllsansvar och produktansvar. Krav har dÀrför kommit frÄn omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan pÄ miljön och samhÀllet. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste Ärtiondena. Ett problem för bolag Àr att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den frÀmsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare Àn effekterna av denna. Det behövs dÀrför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. VÄr studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhÄlla av frivillig redovisning.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen Àr regelbaserad eller principbaserad Àr en viktig frÄga för bÄde redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vÀgledning för hur reglerna ska tillÀmpas vid upprÀttandet av finansiella rapporter. DÀremot bygger en principbaserad redovisning pÄ bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillÀmpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som Àr ett regelbaserat regelverk och K3 som Àr ett principbaserat regelverk innebÀr för de som upprÀttar finansiella rapporter och de som anvÀnder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsÀttare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk Àr mer komplext och stÀller höga krav pÄ redovisningen till skillnad frÄn K2 som Àr ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för Äsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förstÄelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Bakgrund: Företag vÀrderas till mÄngdubbelt deras bokförda vÀrde. Det intellektuella kapitalet kan inte vÀrderas i företagens balansrÀkningar utan fÄr bland annat lyftas fram i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jÀmföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital Är 1999 jÀmfört med Är 2008. Ambitionen var Àven att kunna faststÀlla vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.AvgrÀnsningar: Jag har studerat företag pÄ Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats dÀrför att mÄnga företag Àr relativt smÄ och nyintroducerade pÄ marknaden och saknar tio Är gamla Ärsredovisningar.Metod: Jag har anvÀnt mig utav en innehÄllsanalys vid sökning i Ärsredovisningarna för att fÄ fram ett statistiskt underlag och kunna fÄnga innehÄllet i Ärsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förÀndrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen Àr ledande nÀr det gÀller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag Àndrar sin redovisning utifrÄn förÀndrade förvÀntningar pÄ dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförÀndringar pÄverkar mÀngden redovisad IC-information..

SammanfattningTitel: Redovisning av utslÀppsrÀtterFörfattare: Andersson, JennieGustafsson, EmmaProblemformulering:Vad anser företagen om handelssystemet med utslÀppsrÀtter?Hur redovisar företagen sina utslÀppsrÀtter?Hur anser revisorerna att utslÀppsrÀtter skall redovisas?Hur ser nuvarande regler ut jÀmfört med IFRIC 3? (Vadinnebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?)Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra svenskaföretag har valt att redovisa sina utslÀppsrÀtter, syftet Àr Àvenatt utifrÄn ett revisorsperspektiv undersöka redovisning avutslÀppsrÀtter.Metod: VÄr undersökning Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metoddÄ vi ej Àr intresserade av att generalisera utan vi vill fÄ endjupare förstÄelse av de intervjuade respondenternas syn pÄredovisning av utslÀppsrÀtter. Vi har med anledning av dettavalt att genomföra Ätta djupgÄende intervjuer.Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtligaföretagsrespondenter anser att handelssystemet medutslÀppsrÀtter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersomdet ej Àr globalt. Vidare visar undersökningen attrespondenterna ej Àr eniga om hur redovisning avutslÀppsrÀtter skall ske för att det skall ge en sÄ rÀttvis bildsom möjligt av företagets balansrÀkning. Detta kan bero pÄatt företag inom olika branscher har olika syn pÄutslÀppsrÀtter.

Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrĂ„nvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poĂ€ng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrĂ„nvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur information om sjukfrĂ„nvaro anvĂ€nds i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrĂ„nvaro har fĂ„tt pĂ„ dessa omrĂ„den. Metod: Uppsatsen bestĂ„r av tre skilda delstudier för vilka olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har tillĂ€mpats. Dessa omfattas av en Ă„rsredovisningsstudie, en enkĂ€tstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av sĂ„vĂ€l facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r av fakta frĂ„n Ă„rsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material frĂ„n de intervjuer som har utförts.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid, dels genom stor medial uppmÀrksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrÄgar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika omrÄden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benÀmnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut pÄ grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fÄngade vÄrt intresse i och med dess aktualitet.

Bakgrund: PÄgÄende arbeten Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr valet av redovisningsmetod fÄr stor inverkan pÄ det redovisade resultatet. Det finns tvÄ metoder att tillgÄ; successiv vinstavrÀkning och fÀrdigstÀllandemetoden. Beroende pÄ val av metod stÀlls olika krav pÄ t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att visa pÄ hur redovisning av pÄgÄende arbeten sker sÄvÀl internt som externt i de företag vi studerar och dÀrmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhÄlla en helhetsbild av pÄgÄende arbeten vill vi Àven studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.Genomförande: BÄde litteratur och empiri har studerats.