Sökresultat:
1257 Uppsatser om Miljörapporter - Sida 35 av 84
Sverige vs Danmark : En jÀmförelse av lÀsundervisningen i Ärskurs ett pÄ bÄda sidor av sundet
Uppsatsen Àr en komparativ studie om lÀsundervisningen i tvÄ klasser i Sverige och Danmark. Den danska lÀroplanen, FÊlles MÄl, 2009, har tydligare riktlinjer angÄende lÀsning, vilken vi har jÀmfört med den svenska lÀroplanen, Lgr11. TvÄ rapporter om elevers lÀskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts dÄ vi anser att dessa Àr betydelsefulla för elevers lÀsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika lÀsmaterial och individuell lÀsning.
Personlig assistans - Insatsen, yrket och utbildningskraven
Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut?
Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.
SÀrskilda insatser för personer med funktionsnedsÀttning som medför nedsatt arbetsförmÄga: VÀgen ut till arbetsmarknaden
Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödÄtgÀrder för personer med funktionsnedsÀttning, med mÄlsÀttningen att ge dessa en större möjlighet till anstÀllning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjÀlpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanstÀllningar samt hur dessa anvÀnds. StödÄtgÀrder och hjÀlpmedel Àr avgrÀnsade till det ansvarsomrÄde som arbetsförmedlingen fÄtt i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har anvÀnts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rÀttigheter inom arbetsrÀtten, avseende funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av mÄlgruppens möjligheter.
Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i VÀstra Götalandsregionen
KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.
Finns det en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever? : ? Skillnader i familjesituation, nationellt ursprung och kön
 Syftet med denna studie Àr att med longitidunella data, dÀr man följer samma individer över tid, frÄn 2000-talet ta reda pÄ om det finns en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras pÄ longitudinella data som inhÀmtats före 2000-talet och dÀrför avser denna studie att delge fÀltet ny och aktuell kunskap dÄ denna studie baseras pÄ longitudinella data frÄn 2004 och framÄt. Vidare Àmnar studien undersöka huruvida tonÄringarnas familjesituation och nationellt ursprung pÄverkar en eventuell trend i den psykiska ohÀlsan samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohÀlsa över tid och att flickor i större utstrÀckning Àn pojkar upplever psykisk ohÀlsa. Ingen av de övriga variablerna visade pÄ nÄgon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).
NĂR FĂRĂVAREN ĂR EN KVINNA : VĂ„ld i nĂ€ra relationer
Denna uppsats Àr en litteraturstudie och diskursanalys kring vÄld i nÀra relationer dÀr kvinnanÀr förövaren och mannen offret. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr huruvida kvinnor ochmÀn Àr lika benÀgna att begÄ partnerrelaterat vÄld eller inte, samt varför mÀns vÄld motkvinnor Àr mer uppmÀrksammat Àn kvinnors vÄld mot mÀn. Syftet med uppsatsen Àr att belysakvinnors vÄld mot mÀn och inte att ta bort fokus frÄn mÀns vÄld mot kvinnor.Uppsatsen gÄr igenom sÄvÀl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter stÀller sig till vÄld i nÀra relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat pÄvisa med studien Àr att vÄld i nÀra relationer Àr nÄgonting bÄde kvinnoroch mÀn faller offer för i ett heterosexuellt förhÄllande. MÀn och kvinnor Àr sÄledes likabenÀgna att begÄ partnerrelaterat vÄld.
Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?
SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.
En skola för alla? : Tre gymnasieelevers livsberÀttelser
Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.
Kriminella gÀng i Göteborg
Arbetet rör kriminella gÀng i VÀstra Götaland och Göteborg, ett omrÄde med ett vÀxande problem med gÀngkriminalitet. Det vi ville fÄ fram med vÄrt arbete var: vilka gÀng som Àr etablerade i Göteborg, vilken brottslighet de Àgnar sig Ät, hur rekryteringen till dessa gÀng ser ut samt vad som krÀvs för att det ska anses vara organiserad brottslighet. VÄra svar bygger pÄ information inhÀmtad frÄn KriminalunderrÀttelsetjÀnsterna i Göteborg och Stockholm. Vi har till största del anvÀnt oss av polisens rapporter samt utredningar rörande Àmnet. Men Àven pÄ artiklar frÄn Internet, Aftonbladet och Göteborgsposten.
Poliser i trafiken eller automatiska övervakningsmetoder?
Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ polisens trafikövervakning, för att se om olyckorna (dödsolyckor och svÄrt skadade olyckor) minskar, samt hur effektivt de olika metoderna fungerar. De mÀtmetoder som vi tittat pÄ, visar tydligt i den statistik som finns, hur effektiv den Àr och om de kort- respektive lÄngsiktiga effekterna kvarstÄr. Det Àr olika typer av försök som har gjorts av Polisen och VÀgverket som t ex pendeltrafikprojektet dÀr vi ser hur kontinuerlig övervakning av poliser fungerar pÄ olika av dessa strÀckor efter pendlarprojektet med fysiska poliser var klara. Hur Àr acceptansen hos de olika trafikanterna? ATK som fotograferar eller fysiska poliser som Àr ute och sköter övervakningen? Finns det nya effektivare metoder för att förbÀttra trafiksÀkerheten och minska genomsnittshastigheten? och leder dessa metoder i sin tur till att minska trafikolycksrisken? Medelhastigheten har sjunkit mer vid fast övervakning gentemot personell övervakning och effekten Àr att fasta kameror gör att den lÀgre medelhastigheten fortsÀtter att bestÄ.
Logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats : En studie av ML01/02 och ME01 med hjÀlp av de amerikanska principerna för logistik
Under senare Är har svenska marina enheter deltagit i expeditionÀra insatser vilket stÀller större krav pÄ en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik Àr applicerbara pÄ svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen Àr att analysera marin logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstÀmde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har anvÀnds i uppsatsen dÀr de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras pÄ rapporter och artiklar vilka behandlar tvÄ olika korvettinsatser. Den första insatsen Àr det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra Àr EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nÀstan samtliga principer gÄr att identifiera i bÄda insatserna. Det fanns ocksÄ mÄnga likheter mellan insatsernas logistikorganisation.
A prima vistasÄng i gehörsundervisningen
Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har intrÀffat pÄ senare Är vilkethar medfört att de flesta lÀnderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utlÀsahur styrelsen har arbetat under Äret.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillÀmpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet Àr att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpÄverkas genom en bolagsstyrningsrapport.AvgrÀnsningar: Författarna har valt att inrikta sig pÄ de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden Àr bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsÄret2006. Att analysen utfördes pÄ de fyra största bankernas rapporter beror pÄ att de haren central roll i nÀringslivet och dÀrför mÄste inta en förtroende ingivande roll isamhÀllet.Metod: Uppsatsen prÀglas av sin kvalitativa ansats dÄ data som studerats Àr i form avrapporter presenterade av företagen.
Kulturella identiteter : - En studie hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv.
Studiens syfte Àr att se hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ kulturell identitet. I ett bekvÀmlighetsurval hittade vi respondenter frÄn Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra SprÄk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien pÄ svenska studenter pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhÄllande till Hofstede?s data gÀllande kulturella vÀrderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara pÄ ett enkÀtformulÀr som Àr utformat av Ph.D.
Pandrol fastclip rÀlsbefÀstning
I programmet SamhÀllsbyggnad, LuleÄ universitet (LTU), ingÄr det att skriva ett mindre utrednings-/forskningsprojekt om ett Àmne som man fÄtt kunskaper och fÀrdigheter om i utbildningen. Projektet Àr den avslutande delen i utbildningen. I denna rapport utreds ett problem som uppstÄtt nÀr en ny sorts rÀlsbefÀstning tillkommit vid namn Pandrol fastclip och som inte hÄller som vÀntat. RÀlsbefÀstningen Àr fÀrdigmonterad pÄ slipern redan frÄn tillverkningen och ifall den gÄr sönder mÄste hela slipern bytas. Detta kostar bÄde tid och pengar för projekten.
FörÀndringens vindar? : En intervjubaserad studie som jÀmför 1994- och 2011 Ärs kursplaner i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är.
Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.