Sök:

Sökresultat:

3950 Uppsatser om Miljöprojekt - Sida 20 av 264

Spegelresonans i musicerandet : intuitiv kommunikation mellan kör och dirigent : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Sagas of the Present : reflektioner kring processen att komponera, arrangera, framföra samt spela in musik för en jazzoktett

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Projektledning inom Lean IT

Inom IT-branschen lÀggs det mycket resurser pÄ att effektivisera arbetssÀtt, och att hitta det optimala sÀttet att styra och leda projekt Àr en stÀndig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig Àven i en situation dÀr marknaden stÀller krav pÄ minskade kostnader men samtidigt en högre nivÄ av support och service. UtifrÄn detta har det genererats en uppsjö olika arbetssÀtt och tillhörande verktyg som alla har som mÄl att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssÀtt Àr Lean IT som hÀmtar sina grunder frÄn det vÀl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning Àr ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgÄng krÀvs det att denne har en bra uppfattning om arbetssÀttet inom organisationen och projektgruppen.

Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Projektledarens betydelse för kompetensutveckling

Projektorganisationer Àr en allt mer förekommande typ av organisation dÀr det dagliga arbetet utförs nÀstan uteslutande i flera, temporÀra projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner Àr inte i projektform utan finns dÀr pÄ permanent basis i organisationen. En problematik som Äterfinns i projektorganisationer Àr att det rÄder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer lÄngsiktiga mÄl. Syftet med denna studie Àr att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt.

Urvalskriterier för anvÀndare i systemutvecklingsprojekt?

Projekt som arbetsform har anvÀnts under lÄng tid och har under senare Är fÄtt en stor spridning inom olika omrÄden. Vid framtagningen av ett informationssystem Àr det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tÀnkta anvÀndarna av systemet fÄtt ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det Àr vanligt förekommande med anvÀndarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgÄngsrika projekt. Detta kan Ästadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet.

Bemannade Fartygsmodeller : som utbildningsplattform vid Sjöfartshögskolan i Kalmar

I arbetet som har pĂ„gĂ„tt i nu mer Ă€n ett Ă„r har vi behandlat sĂ„dant som förutsĂ€ttningar för ett sĂ„dant projekt, intresset dĂ€rav frĂ„n studenter, skola och nĂ€ringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sĂ„dan modell kan anvĂ€ndas i utbildningen av elever. Även sĂ„dant som funderingar kring studenternas sĂ€kerhet i samband med konstruktionen av och kring anvĂ€ndandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har anvĂ€nt oss av metoden ?Grundande Teori? och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsĂ€ttningar för att starta ett projekt dĂ€r man bedriver utbildning med bemannade modeller..

Uppföljning av trÀbyggnadsprojekt inom VÀxjö kommun

Ett sekellÄngt förbud mot att bygga hus med trÀstomme högre Àn tvÄ vÄningar har gjort att vÀrdefulla kunskaper om trÀbyggandet gÄtt förlorat samtidigt som andra material istÀllet etablerat sig pÄ marknaden.För utvecklingen av flervÄningshus i trÀ har VÀxjö blivit en förebild för andra stÀder i Sverige och resten av vÀrlden. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi stÄr idag samt tillvarata erfarenheter frÄn fyra representativa projekt.MÄlet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som pÄverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervÄningshus i trÀ. Dessutom har det undersökts i vilken grad och pÄ vilket sÀtt erfarenheter frÄn tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som Àr viktiga att ta stÀllning till vid en byggnation av flervÄningshus med en trÀbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur vÀderskydd bör anvÀndas samt hur sÀttningar pÄverkar en trÀbyggnad. Utvecklingen Àr starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.

Sologitarr : om arbetet med och förberedelserna kring att spela in en sologitarrskiva : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

SÀttningar vid grundvattensÀnkningar

Projekt ?Förbifart Stockholm? startade Är 2009 och Àr en av tidernas största projekt i Sverige. Examensarbetet tar upp den geotekniska, hydrologiska och geologiska aspekten kring projektet ?Förbifart Stockholm?. Mer exakt sÄ studerades sÀttningar pÄ grund av grundvattensÀnkningar, men ocksÄ sÄ kallade pÄgÄende sÀttningar.

Projekt Anhörigstöd - en kartlÀggande studie av samarbetet mellan kommun och ideella

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Viktiga faktorer för Kommunikations- och Informationsflöden inom projekt

  iiiAbstract?We are living in a time of project. Everything becomes project. All development, all efficient,all changes are running as project?.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Transformellt ledarskap och inre motivation i pre-development projekt : En jÀmförelse mellan Scania och Karolinska Universitetssjukhuset

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->