Sök:

Sökresultat:

1957 Uppsatser om Miljönytta - Sida 35 av 131

Kompetensbaserad rekrytering : ? Gör det nÄgon nytta i praktiken?

Syftet med studien Àr att studera hur cheferna upplever och arbetar med kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utstrÀckning de upplever att de uppnÄtt förvÀntat resultat. Vi har analyserat en kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrÄn tvÄ teoretiska perspektiv pÄ organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spÀnningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid vÄr empiriinsamling.Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet frÄn HR-konsulterna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt eftersom KBR-modellen underlÀttar rekryteringsarbetet, men att de ÀndÄ upplever att de har tillrÀckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnÄtt det önskade resultatet "rÀtt man pÄ rÀtt plats" genom en kombination av stöd frÄn HR-konsulten och anvÀndning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven.

Icke-finansiella företags uppfattningar om risk

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Hur elever resonerar om geografiska frÄgor med hjÀlp av kartor

Syftet Àr att undersöka hur nÄgra ungdomar resonerar nÀr de anvÀnder kartor som analysverktyg, elevers förtrogenhet med kartor samt deras attityder till kartor och geografiÀmnet. Jag har genom frÀmst samtalsintervjuer, men Àven genom observationer, studerat hur nÄgra elever i nionde skolÄret i par resonerar och diskuterar geografiska frÄgor med hjÀlp av kartor. Undersökningen visar att eleverna har en relativt god förmÄga att anvÀnda kartor för analys. Emellertid pÄvisar eleverna inte nÄgot större intresse för kartor som analysverktyg. IstÀllet föredrar eleverna i stor utstrÀckning att resonera utifrÄn sina förkunskaper och uppfattningar.

Att bli fostrad till demokratisk medborgare - en kvalitativ studie om gymnasieelevers upplevelser kring elevdemokrati

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.

Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

TRAUMA : Visuella illusioner inom spelmekanik

Denna reflekterande rapport behandlar implementerandet av visuella illusioner till dataspel och dess spelmekanik. Arbetet har skett pÄ experimentell nivÄ dÀr fyra olika illusioner har analyserats utifrÄn sin förmÄga att lura det mÀnskliga ögat och sedan implementerats i fyra olika spel, dÀr illusionerna stÄr för en del i utmaningen.De fyra olika spelens förmÄga att dra nytta av sina respektive illusioner Àr varierande, men fungerande. Alla spelen lyckas lura ögat i nÄgon form, till den grad att det ökar pÄ sjÀlva utmaningen i spelen.Framtiden för visuella illusioner i spel ligger förlsagsvis inom ?casual?-marknaden, dÀr mindre och enkla spel för sporadiska spelare finns. Utvecklandet av egna illusioner med hjÀlp av kÀnda designprinciper ses som nÀsta steg i arbetet kring visuella illusioner inom spelmekanik..

?AlltsÄ man kan typ rÀtta sig sjÀlv med bÄda sprÄken? : TvÄsprÄkiga elever resonerar kring sina sprÄk och sprÄkens nytta i skolan.

The purpose of the essay is to study and create understanding to the bilingual students' perspective on their linguistic skills and the use of them as resources in a scholastic context. A qualitative method has been used to collect empirical data, based on the experiences and perspectives of the students. Bilingualism is defined and past research, which has shown how their bilingualism has influenced them, has been linked with this study. Definition of mother tongue and the meaning of mother tongue tuition for student immigrants' development have been discussed. This research has shown that the students feel their bilingualism is a natural occurrence.

Vilket mervÀrde ger det svenska ursprunget en produkt pÄ den australiensiska marknaden?

Denna studie undersöker om Sverige som produktland ger ett mervÀrde Ät produkter relaterade till Sverige pÄ den australiensiska markanden. Studien Àr grundad pÄ en enkÀtstudie som utfördes pÄ 67 personer i Toowoomba, Australien. Kopplingen till ett lands mervÀrde ligger i kundens uppfattning till de land de förknippar produkten med, nÄgot som kan förstÀrkas eller minskas. Studien visar att över 90 % av de tillfrÄgade kÀnde till Ericsson, IKEA och Volvo medan drygt hÀlften kÀnde till Absolut. De hade alla en starkare produktnisch Àn Sverige som nation.

Ledarutveckling ur ett förstÄelseperspektiv - en undersökning i en region inom Skatteverket

Ledarutveckling Àr idag en företeelse som fÄtt stor uppmÀrksamhet i organisationer och i samhÀllet i övrigt och som har kommit att bli en miljardindustri. Uppsatsen syftar till att ge en ökad förstÄelse för hur sektionschefer i en region inom Skatteverket tar tillvara ny kunskap i sitt arbete efter ledarutveckling. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer med sex sektionschefer har genomförts för insamlandet av empiri. Resultatet visar att cheferna efter ledarutveckling anser sig ha utvecklats som mÀnniskor samt att de fÄtt praktisk nytta av det de lÀrt sig, frÀmst vid samtal med medarbetare. Utbildningarna har Àven resulterat i att samtliga chefer har utvecklats i sitt ledarskap dÄ de frÀmst fÄtt insikt i hur man agerar och tÀnker i olika situationer.

En psykometrisk utvÀrdering av frÄgeformulÀren PSAS-C och APSQ som mÄtt pÄ sömnrelaterad oro

VÄrt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvÀrdering av frÄgeformulÀren PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrÀngd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fÄnga upp oro vid insomni anvÀnds idag tvÄ frÄgeformulÀr, PSAS-C och APSQ. Deltagare frÄn en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara pÄ de tvÄ formulÀren. BÄda skalorna visade pÄ en god begreppsvaliditet och intern samstÀmmighet.

Loggbaserad anvÀndaranalys i spelbaserat lÀrande : En litteraturstudie över objektiva metoder för att mÀta motivation och engagemang

Spelbaserat lÀrande vill dra nytta av de egenskaper som gör att miljoner mÀnniskor lÀgger tid, engagemang och pengar pÄ datorspel. Studier visar att spelbaserat lÀrande har förutsÀttningar att bÄde motivera studenter och förstÀrka lÀrandet, ÀndÄ rapporteras frÄn vissa kÀllor att anvÀndandet inte Àr sÄ utbrett i undervisning som datorspelande Àr i samhÀllet.En förutsÀttning för spelbaserat lÀrandes framgÄng anges vara utvÀrderingsmöjligheterna av dessa, vilket beskrivs som ett forskningsbehov.I denna litteraturstudie undersöks hur motivation och engagemang kan utvÀrderas i spelbaserat lÀrande med hjÀlp av loggbaserad data om anvÀndarens interaktioner i spelet. Resultatet visar att loggbaserade mÀtningar av motivation görs, men Àr svÄra att matcha mot de motivationsmodeller som förekommer. En antydan frÄn speciellt en studie Àr att mer sociala miljöer och interaktioner skulle kunna öppna upp för en bredare och mer anvÀndbar analys i en framtid..

SymbolvÀrlden : en studie i symbolernas vÀrld

Jag vill undersöka och ge nÄgra exempel pÄ hur mÀnniskor genom sin egen personliga symbolvÀrld kan komma i kontakt med den omedvetna kunskapen om sig sjÀlva och vÀrlden. Jag vill Àven belysa nÄgra sÀtt pÄ vilket mÀnniskan kan göra detta och hur hon i sÄ fall kan praktiskt gÄ till vÀga.Hur kan den personliga symbolvÀrlden bidra till att mÀnniskor förstÄr sig sjÀlva, sin miljö och omgivning bÀttre?Hur kan man komma i kontakt med denna vÀrld?Jag kommer att titta nÀrmare pÄ nÄgra aspekter av dessa frÄgor, nÄgra olika perspektiv pÄ hur symbolvÀrlden kan vara till nytta för mÀnniskor. Jag kommer sedan att ha delfrÄgor som ytterligare tar upp nÄgra exempel pÄ detta tema, alla leder de fram till de övergripande svaren.Vad Àr symboler?Hur kan symboler vara ett verktyg för utveckling?Vad Àr drömmar?Hur kan vi anvÀnda oss av drömmar?Vilka andra metoder finns det för att utforska symbolvÀrlden?.

Lean banking: en fallstudie av leankonceptets pÄverkan pÄ kreditgivningsprocessen

Uppsatsens syfte Àr att diskutera lean konceptets roll vid organisk tillvÀxt, för svenska banker. Mer konkret ska kreditgivningsprocess mellan en bank och dess företagskunder diskuteras och analyseras med hjÀlp av lean konceptet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats. DÀr empirin bestÄr av en semistrukturer intervju, telefonundersökningar samt enkÀter. De teoretiska kapitlen Àr den sekundÀra datainsamlingen.

Skolkunskaper i arbetslivet : -utifrÄn före detta elever pÄ Hotell- och restaurangprogrammet

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

Hur kan det flöda bÀttre? : Flow-teorin som hjÀlp i komponerandet och musiklivet

Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->