Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lÀrande och erhÄllna betyg undersökts.  53 gymnasieelever pÄ naturvetarprogrammet samt 6 lÀrare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög sjÀlvsÀkerhet, mera utÄtriktad, mer spÀnningssökande) var statistiskt signifikant Àven i denna studie.  TvÄ andra personlighetsdrag, vÀnlighet/vÀrme samt kÀnslomÀssig stabilitet, visade Àven signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lÀrare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de sjÀlva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel pÄ lÀrare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lÀrarens.DÄ personlighetsdrag stÀlldes gentemot lÀrande, bÄde i enkÀt och intervjuer, pekade resultaten pÄ att elever har olika strategier för att underlÀtta sitt lÀrande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att lÀraren varierar undervisningen sÄ att inte bara en strategi för lÀrande premieras..

Det har i Colombia sedan 1960-talet pÄgÄtt en konflikt mellan regeringen och olika vÀpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svÄrlöst.Vi har utgÄtt frÄn Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvÄrat en konfliktlösning.De vÀpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frÄngÄtt sin ideologiska mÄlsÀttning, dÄ de tjÀnar pÄ att upprÀtthÄlla konflikten. Vidare har vÄldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring dÀr erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekÀmpning av de vÀpnade grupperna har förÀndrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekÀmpningen av terrorism.

Bakgrund: FörutsÀttningar för företag förÀndras stÀndigt. Samtidigt har kunder och anstÀllda fÄtt nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka vÀrderingar som företaget arbetar efter. Företagen förvÀntas i allt högre grad ta ett aktivt samhÀllsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat pÄ nÄgra ekonomiska resultat. SamhÀllsansvaret bör dÀrför ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affÀrsidé.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att företag ska kunna överföra lÄngsiktigt samhÀllsansvar till sin affÀrsidé?Syfte: Att analysera och utvÀrdera sambandet mellan interna strategier och överensstÀmmelsen mellan ledning och anstÀllda med avseende pÄ samhÀllsansvar.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn en deduktiv ansats.

Vi stÄr idag inför en stor förÀndring i samhÀllet i och med det kommande generationsskifte som innebÀr stora pensionsavgÄngar bland 40-talisterna. PensionsavgÄngarna och medelÄldern kommer att öka i LuleÄ kommun enligt en personalprognos som LuleÄ kommun presenterat. Den generation som skall ersÀtta de avgÄende Àr fÀrre i antal och dÀrför Àr rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. LuleÄ kommun stÄr dÀrför sÄsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma dÄ en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gÄ i pension inom de nÀrmaste Ären och de yngre generationerna inte lika angelÀgna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur LuleÄ kommun tÀnker förbereda sig och arbeta för att fÄ personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgÄngarna under de nÀrmaste Ären framöver ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frÄgan.

Vi stÄr idag inför en stor förÀndring i samhÀllet i och med det kommande generationsskifte som innebÀr stora pensionsavgÄngar bland 40-talisterna. PensionsavgÄngarna och medelÄldern kommer att öka i LuleÄ kommun enligt en personalprognos som LuleÄ kommun presenterat. Den generation som skall ersÀtta de avgÄende Àr fÀrre i antal och dÀrför Àr rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. LuleÄ kommun stÄr dÀrför sÄsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma dÄ en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gÄ i pension inom de nÀrmaste Ären och de yngre generationerna inte lika angelÀgna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur LuleÄ kommun tÀnker förbereda sig och arbeta för att fÄ personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgÄngarna under de nÀrmaste Ären framöver ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frÄgan.

Studien avser att undersöka hur barnen pÄ en resursförskola utesluter varandra samt hur barn med autismspektrumtillstÄnd (AST) tar sig in i den fria leken. Detta Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer gjorda i förskolan pÄ en resursavdelning med barn frÄn tre till fem Är. Observationerna utfördes nÀr barnen med AST var med i leken eller försökte ta sig in i leken. Materialet har sedan analyserats utifrÄn sociokulturella och interaktionistiska perspektiv. Resultatet visade att barnen med AST anvÀnde sig av fem olika strategier för att fÄ tilltrÀde till leken.

En tredjedel av vÄra liv bestÄr av sömn. Under sömnen sker Äteruppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmÄga att sova och det finns flertalet diagnoser pÄ sömntörningar. En av de största gruppen Àr insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvÄrigheter.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lÀra har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och vÀlmÄende. I denna studie görs dÀrför ett försök att lyfta fram lÀrares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielÀrare i Àmnet samhÀllskunskap. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv, undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare kan utforma sin undervisning med mÄlet att skapa motivation att lÀra hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lÀrare framhöll som sÀrskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lÀrar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det Àven möjligt att öka förstÄelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande pÄ eleverna.

Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar idag i hela vÀrlden. SvÄrigheter att tolka och förstÄ vad patienten uttrycker komplicerar vÄrdandet och gör kommunikationen med personer med demens till en stor utmaning för sjuksköterskan. Demenssjukdom pÄverkar förmÄgan att kommunicera pÄ en mÀngd olika sÀtt beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Personen som drabbas av demens kan fÄ försÀmrad förmÄga att förmedla sig och förstÄ sprÄket, svÄrigheter att tolka intryck samt att orientera sig. Sjuksköterskans attityd gentemot personen med demens pÄverkar sÀttet pÄ vilket han eller hon relaterar till denne.