UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptÀcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptÀcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta förÀldrar vars barn fötts med synlig ovÀntad missbildning Àr knapphÀndig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vÄrdmöten med förÀldrar vid förlossningen, nÀr deras barn fötts med synlig ovÀntad missbildning.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med studien Àr att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lÀrare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lÀrares hjÀlp för att försöka skapa en god atmosfÀr och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Till en början behandlas vad forskningen sÀger om ledarskap och dÀrefter tas det upp olika förslag till att stÀrka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje omrÄdet beskriver hur en bra lÀrare/ledare bör vara enligt forskningen.

Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ olika sÀtt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken pÄ förskolan. Leken Àr viktig eftersom den hjÀlper barn i deras utveckling och lÀrande, nÄgot som lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer pÄ tvÄ förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har Àven legat till grund för att se vilka metoder de anvÀnder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tilltrÀdesstrategier som utgÄngspunkt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal pÄ deltagande elevers lÀsförstÄelse. I studien har de för lÀsförstÄelsen sÄ viktiga lÀsförstÄelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kÀnnetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra mÀnniskor. Studien grundar sig ocksÄ pÄ en interaktiv syn pÄ lÀsförstÄelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens upplÀggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring lÀsförstÄelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnors och mÀns livsvillkor gestaltas i den tanzaniska författaren Elieshi Lemas roman BrÀnd jord - en kÀrleksroman (2005) utifrÄn ett genusperspektiv. I fokus har centrala motiv som rör sedvÀnjor, utbildning, Àktenskap, moderskap och faderskap stÄtt. Jag har ocksÄ undersökt vilka strategier som karaktÀrerna anvÀnder sig av för att pÄverka sina liv i ett starkt traditionstyngt samhÀlle. Analysen visar att romanen gestaltar ett genussystem dÀr manligt och kvinnligt inte bör blandas och dÀr mannen Àr norm. Detta genussystem ligger vÀl inkapslat i det traditionella levnadssÀttet, dÀr könsidentiteten för kvinnor och mÀn formas tidigt.

DÄ det finns begrÀnsad forskning om hur leverantörer agerar mot egna varumÀrken i Sverige Àr syftet med denna uppsats att klargöra vilka strategier svenska leverantörer anvÀnder sig av för att konkurrera med grossisters egna varumÀrken. Syftet Àr ocksÄ att förstÄ hur och varför de anvÀnder strategierna samt att se om det finns nÄgon skillnad mellan företag i olika storlekskategorier. Uppsatsens metod Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. Undersökningen har genomförts med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod för att de bÄda skall kunna styrka varandra. 32 svenska leverantörer till dagligvaruhandeln har deltagit i studien, vilket ger undersökningen ett leverantörsperspektiv.

Det grundlÀggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken Àr att hantera de motstridiga kraven frÄn dels arbetsgivaren och dels kraven frÄn klienterna. I interaktionen med klienterna har de anstÀllda en rad uttalade eller outtalade förvÀntningar pÄ hur de ska agera, vilket innebÀr att det i arbetet ingÄr att hantera och styra bÄde sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte Àr dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget pÄverkar hur de anstÀllda hanterar de motstridiga krav de stÀlls inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna fÄr för de anstÀllda. UtifrÄn en kvalitativ ansats har detta undersökts pÄ FörsÀkringskassans kundtjÀnst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anstÀllda anvÀnder sig av framförallt Àr processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell pÄverkan över utfallet av denna Àven den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet fÄr för de anstÀllda..