Sök:

Sökresultat:

3633 Uppsatser om Miljömedvetna konsumenter - Sida 44 av 243

Unga kvinnor - unga attityder

I vÄrt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ hur ungdomar och studie- och yrkesvÀgledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen pÄverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig pÄ vÄra praktikerfarenheter dÀr vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmÀrksammade pÄ detta Àmne av frÀmst vuxna i skolvÀrlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram Àr ett outforskat Àmne vilket motiverade oss att forska inom Àmnet med sÀrskild fokus pÄ ungdomarna. I vÄr undersökning har vi frÀmst utgÄtt frÄn Hirdmans genusteori. Vi har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer i tvÄ könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

LÀtt vÀger tungt - Debatten rörande det dolda sockrets pÄverkan pÄ konsumentens val av livsmedel

Fetma och övervikt i samhÀllet ökar trots en vÀxande medvetenhet om hÀlsa. Introduktionen av lightprodukter har fÄtt konsumenten att vÀlja produkt efter fetthalt och dÀrmed har de fÄtt i sig en stor mÀngd socker som ofta tillsÀtts lightprodukter för att bibehÄlla den goda smaken. Dagens debatt om dolt socker i livsmedel har kommit att uppmÀrksamma konsumenten om faran med ett ökat sockerintag. Med de mÄnga hÀlsolarm som idag utfÀrdas kan det vara svÄrt för konsumenten att ta Ät sig innebörden av alla. Dock verkar sockerdebatten ha fÄtt fÀste i konsumentens medvetande.

Visuell kommunikation i kinesisk kultur - en tolkningsfrÄga

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Ungdomars instÀllningar till vegetarisk mat i skolan

Syftet med studien var att identifiera instÀllningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi Àven uppmÀrksamma hur elever stÀller sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset vÀcktes efter att ha mÀrkt problematik och stort motstÄnd kring vegetarisk mat i olika skolor efter vÄra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hÄllbarhetsperspektiv med fokus pÄ miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och Àven hur mÄnga dagar i veckan som de skulle kunna tÀnkas Àta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömÄl vid arbete med skolmÄltider.Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter som delades ut till 120 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gÀllande instÀllningar visar att en majoritet av respondenterna Àr medvetna om vilken pÄverkan vÄra matval har pÄ exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Ett trendigt kretslopp : en studie om konsumenters attityder kring att lÀmna in sina avlagda klÀder till modebutiker

I samband med att konsumtionen av klÀder och textilier ökar i vÀrlden slÀngs ocksÄ allt mer klÀder i hushÄllssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg klÀder varje Är varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet Ätervinns. Trots att Ätervinning av textilier visat sig ha mer miljönytta Àn till exempel Ätervinning av tidningspapper sÄ finns i dagslÀget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker pÄ frivillig basis genom bland annat vÀlgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krÀvs att samtliga parter, bÄde konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Pedagogers syn pÄ barns inflytande och delaktighet

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Ett evenemang med flera organisationer kan förmedla en enhetlig varumÀrkesidentitet

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svÄrare att nÄ konsumenter. NÀr flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svÄrt att sticka ut och göra sig sedd. NÀr nÄgon kommer med nÄgot nytt, gör andra likadant. Ett sÀtt att sticka ut Àr genom att vara originell och ha en unik varumÀrkesidentitet, eftersom den Àr svÄr att kopiera. Evenemang kan ocksÄ fungera som varumÀrken.

Fast fashion kontra hÄllbar konsumtion : En studie om konsumenters attityder kring ekologiska produkter i fast fashion företag

KlÀdindustrin har förÀndrats betydligt de senaste 30 Ären. Detta har lett till nya affÀrsmodeller som bygger pÄ trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affÀrskoncept benÀmns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nÀmna nÄgra. Konceptet uppmanar konsumenter till att stÀndigt konsumera klÀder som dÀrmed stimulerar konsumenternas behov av att bÀra det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende fÄr i lÀngden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhÀllsaktörer ifrÄgasÀtter dessa affÀrsmodeller.

En kvantitativ studie om köpbeslutsprocessen ? En undersökning inriktad pÄ kvinnors konsumtion av konfektionsvaror till lÄga priser

Den svenska klÀdimporten har ökat dramatiskt och vÄrt samhÀlle har förÀndrats till ett konsumtionssamhÀlle dÀr vi shoppar efter ?köp och slÀng? istÀllet för ?slit och slÀng?. Den ökade klÀdkonsumtion Àr ett omdiskuterat samhÀllsproblem och mode Àr en fÀrskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de lÄga priser som klÀdmarknaden Àr uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svÄrare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgÄ frÄn Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som Àr uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen.

Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag - RevisionsbyrÄernas syn pÄ verksamheten efter avskaffandet.

Titel: Hur stÄr sig de billigare substituten emot premium produkter?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att vi vill undersöka hur de billigare substituten stÄr sig emot premium produkter genom att stÀlla de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest dÀr vi sÀtter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi anvÀnt oss utav enkÀter för att samla in data. Detsamma gÀller för vÄr webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vÄr undersökning Àr att varumÀrken pÄverkar oss konsumenter bÄde positivt och negativt.

Hur vill elever i behov av sÀrskilt stöd organisera sin specialundervisning? - intervjuer med nÄgra elever med ÄtgÀrdsprogram

Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur nÄgra grundskoleelever medÄtgÀrdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nÄ vÄrt syfte följde vinÄgra centrala frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero pÄ? Hur medvetna och delaktiga Àr eleverna ibesluten av stödÄtgÀrder?Bakgrund och teori: NÀr vi i höst pÄbörjade vÄr utbildning till speciallÀrare ökade vÄrtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom Àmnet. Under arbetets gÄng studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, vÄra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestÀmmande.Metod: Vi anvÀnde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgÄngspunkten för arbetet.

Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->