Sök:

Sökresultat:

2520 Uppsatser om Miljömedvetenhet - Sida 30 av 168

Gör genuskunskaper skillnad? Om relationen mellan vÀgledares kunskapsnivÄ och delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

SprÄkstörning och sprÄk-, lÀs- och skrivutveckliingsmetoder

Syftet med denna studie Àr att förstÄ vad en sprÄkstörning kan vara samt att ta reda pÄ vilka metoder man anvÀnder sig av pÄ en specifik sprÄkförskola och skola för att hjÀlpa barnen framÄt i sprÄk ? lÀs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lÀttare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med sprÄkstörning. I denna empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts pÄ en sprÄkförskola, en Ärskurs ett, en Ärskurs tre samt i specialundervisning för elever med sprÄkstörning.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

En studie om höglÀsningens betydelse för sprÄkutveckling

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse höglÀsning har för barn i förskolan och deras sprÄkutveckling och ta reda pÄ vilka pedagogiska metoder pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att höglÀsning Àr viktigt för barns sprÄkutveckling. Litteraturen belyser ocksÄ hur betydelsefull höglÀsning Àr för sprÄkutvecklingen. DÀrför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gÀller att delge barnen god litteratur via höglÀsning..

"Att nÄ upp till ett interkulturellt och jÀmstÀlldhetsperspektiv" : En utvÀrdering av projektet En jÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice pÄ Botkyrka medborgarkontor

Denna rapport Àr en utvÀrdering av projektet JÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice inom Medborgarkontoren i Botkyrka kommun. Projektets mÄl Àr att sÀkerstÀlla att alla medborgarkontoren ger en jÀmlik medborgarservice. Projektet ska bidra med att ?medvetandegöra medarbetarna? kringjÀmstÀlldhets- och interkulturella perspektiv. SamhÀllsvÀgledarna som arbetar pÄ medborgarkontoren ger kommuninvÄnarna vÀgledning och service inom alla kommunens omrÄden.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Svagt intresse för köpmÀklare : en frÄga om bristande kÀnnedom eller saknas behovet?

 Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ ifall det svaga intresset för köpmÀklare i Sverige beror pÄ en bristande kÀnnedom om köpmÀklartjÀnstens existens eller om det saknas ett behov för tjÀnsten. En kortare utredning av hur lagen ser ut genomförs för att se om en köpmÀklartjÀnst kan utövas enligt den idag rÄdande lagstiftningen.ForskningsfrÄga: Beror det svaga intresset för köpmÀklare i Sverige pÄ att svenska folket inte Àr medvetna om att tjÀnsten existerar eller beror det pÄ att det inte finns ett behov av tjÀnsten?Metod: I uppsatsen har information samlats in genom tvÄ olika typer av undersökningsmetoder, kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer. Informationen av dessa har sedan sammanstÀllts och utgör resultatet i uppsatsen. Analysen i arbetet utgÄr ifrÄn resultatet vilket har bearbetats med den teoretiska delen som en grund.

Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

HÄllbarhet och integrerad rapportering : i den Svenska gruvbranschen

SamhÀllet blir mer medvetna om pÄverkan konsumtionssamhÀllet har pÄ miljön, mÀnniskan och vÄr planet. Denna medvetenhet har resulterat i att högre krav stÀlls pÄ att företag driver sin verksamhet pÄ ett ansvarsfullt sÀtt med hÀnsyn till hÄllbarhet. Med utvecklad medvetenhet utvecklas nya sÀtt att hÄllbarhetsredovisa vilket har lett till att International Integrated Reporting Council Är 2013 lanserade ett ramverk för integrerad rapportering. Ramverket ska vara ett helt nytt sÀtt att tÀnka. Driften av verksamheten och hÄllbarhetsarbetet ska vara integrerade med varandra för att kunna se samband mellan de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekterna.

Livskunskap-lÀra för livet?

I vÄrt arbete har vi behandlat Àmnet livskunskap och den samhÀllsförÀndring som vi tycker oss se. Syftet med vÄrt arbete har varit att försöka se om Àmnet livskunskap kan vara ett tecken pÄ en utveckling som hÄller pÄ att ske inom skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi pÄ vÄr utvalda skola intervjuat lÀrare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgÄngen tog del av. Resultatet av vÄrt arbete visar att det pÄ skolan finns en medvetenhet om en förÀndrad kunskapssyn och att man i Àmnet livskunskap arbetar med de förmÄgor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Betydelsen av kompetensutveckling i matematik för pedagoger i förskolan

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Empati : - Hur utvecklar barn empati?

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->