Sök:

Sökresultat:

2520 Uppsatser om Miljömedvetenhet - Sida 19 av 168

Holism och reduktionism i den kreativa processen : om att finna medvetenhet i komponerandet

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

LĂ€sutveckling under en termin

Studiens fokus har legat pÄ hur elever utvecklas i sin lÀsning under den första terminen i Ärskurs 1. Vi valde att titta pÄ tvÄ klasser i samma kommun, dock inte pÄ samma skola. Vi intervjuade 38 elever angÄende deras tankar om lÀsning. Dessutom genomförde vi en kartlÀggning om var eleverna befann sig nÀr det gÀllde sprÄklig medvetenhet och lÀsutveckling i början pÄ skolÄret. Vi lÀt Àven berörda pedagoger svara pÄ enkÀter om hur de arbetar för att stimulera elevernas lÀsning.

Elevers uppfattningar av stödÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

SprÄklig medvetenhet hos högstadieelever i franska

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken Ärskurs det Àr lÀmpligt att börja ge elever med franska som B-sprÄk en grammatikundervisning byggd pÄ regelförklaringar. Undersökningen Àr inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlÀrning av moderna sprÄk, och metoden för att ta reda pÄ frÄgestÀllningen Àr hÀmtad hÀrifrÄn. Sex franskelever i Ärskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att lÄta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rÀtt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna anvÀnde sig av för att lösa problemen.

Datorskrivande - En vÀg till fonologisk medvetenhet?

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Gör genuskunskaper skillnad? Om relationen mellan vÀgledares kunskapsnivÄ och delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Upplevelser samt erfarenheter ifrÄn det kulturellt blandade projektet PEGASUS

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Kompetensutveckling inom matematik för pedagoger : Vilken betydelse kan den fÄ för yngre barns intresse och lÀrande av matematik

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.

LÀroplanen:retorik eller styrmedel. En studie om förÀldrars och pedagogers tankar kring LÀroplanen för förskolan

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

CSR- hur mycket bryr vi oss egentligen? : En jÀmförande studie om attityder inom klÀd- och livsmedelsbranschen utifrÄn ett konsumentperspektiv

Det inte Àr förrÀn pÄ senare tid forskning inriktat sig pÄ vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) fÄr pÄ konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fÄtal studier som Àgnat sig Ät detta forskningsomrÄde varför det existerar ett behov av att, i större utstrÀckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar dÀrmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken bransch företagen Àr verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgÄngspunkt frÄn Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.

Har utseendet nÄgon betydelse? : En studie om studenters medvetenhet om de krav som stÀlls pÄ estetisk kompetens i arbetslivet

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Föreningsliv, idrottare och spelberoende : En studie av 96 svenska idrottsföreningar och deras medvetenhet och attityd till spel och spelberoende samt kvalitativa intervjuer med före detta spelberoende och deras anknytning till idrott och föreningsliv.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lÀttare Àn vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmÄlas dessutom som en grupp sÀrskilt i riskzonen nÀr det gÀller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet Àr ocksÄ att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhÄllande till föreningslivet. Slutsatser Àr: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna Àr dÄliga generellt, att för lite ansvar i denna frÄga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar Àn de smÄ.

OmvÄrdnad över kulturgrÀnser : En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvÄrdnad se till hela mÀnniskan, detta innefattar mÄnga olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mÄngkulturellt samhÀlle ökar kraven pÄ sjuksköterskor att utöva transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Syftet för denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vÄrdrelation.Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanstÀlldes utifrÄn likheter och skillnader.Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrÄn tvÄ teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; SprÄkbarriÀrer, KroppssprÄk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; FörvÀntningar, Anhöriga och Vi och dom.Slutsats: För att kunna ge god omvÄrdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det krÀver att sjuksköterskor ser mÀnniskan bakom kulturen samt har en insikt i dess pÄverkan pÄ mÀnniskans beteende. NÀr detta inte tas hÀnsyn till ökar risken för vÄrdlidande och bristande patientsÀkerhet..

K?nsrelaterat v?ld bland kvinnor i g?ngkriminella milj?er

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->