Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syftet med denna studie är att ur ett aktörsperspektiv få en djupare förståelse för hur gymnasielärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i klassrummet. Studien använder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lärare väljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielärare som arbetar på samma skola med olika ämnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielärarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Background: In recent research literature, some researchers mean that companies in fast changing markets have to act proactively while others find that companies have to adapt to conditions and to react. This makes it interesting to study how software companies act strategically and also to study to what extent a flexible organisation is required by companies who proact and by those who react. Purpose: The purpose of this thesis is the study how different types of software companies act strategically and what this requires of the company in terms of flexibility. Delimitation: The study treats only Swedish software companies with more than ten employees. Proceed of the Study: Representatives from four case companies as well as a consultant have been interviewed.

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet.

 Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme..

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning.

Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet.

Idag lever omkring 34 miljoner människor i världen med HIV. Smittskyddslagar och riktlinjer om lika behandling har tagits fram, trots detta behandlas denna patientgrupp annorlunda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bemötandet av patienter som lever med HIV/AIDS med två frågeställningar, den ena utifrån patienters perspektiv och den andra utifrån sjuksköterskors. Studien gjordes som en integrativ översikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I resultatet presenterades två matriser innehållande begreppen; blir respekterade, bildar relationer, blir inte respekterade och blir bortprioriterade, samt; respekterar patienten, respekterar inte patienten, berör patienten, visar empati och känner rädsla.

Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv.Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning.I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar..

Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser på sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig själva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tänker kring sin framtid i förhållande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmågan påverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gällande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en väg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se få saker de kan göra för att påverka sin situation.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.