Sök:

Sökresultat:

1472 Uppsatser om Miljöledare - Sida 27 av 99

Laborativt arbetssÀtt i matematik : - Hur nÄgra lÀrare stÀller sig till ett laborativt arbetsÀtt i syfte att öka elevernasförstÄelse

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur SIBA AB:s storytelling pÄverkar de anstÀllda. Uppsatsen utgÄr ifrÄn att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker dÀrför hur de anstÀllda pÄverkas av Fabian Bengtssons tillÀmpade ledarstil under rÄdande pÄfrestande situation föranledd av marknadsförÀndringar inom hemelektronikbranschen.ForskningsfrÄgor:Hur kan en ledare pÄverka de anstÀlldas attityder till företaget under pÄfrestande situationer pÄ marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anstÀlldas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien pÄ SIBA AB baseras pÄ en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pÄgÄende reklamkampanjen ?I Fabians vÀrld?. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning stÀlld till 75 anstÀllda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgÄr av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv pÄverkan pÄ de anstÀllda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgÄr Àven att ledare genom storytelling kan pÄverka anstÀlldas attityder och intresse för företaget.

Att skapa ledare ? genus- organisations- och maktperspektiv pÄ ledarskapsutvecklingCreating Leaders- Gender, Organization and Power : a New Perspective

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

V?n eller Fiende? En Studie om Kommunalt Milj?ansvarigas Perspektiv kring Invasiva Fr?mmande V?xtarter

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

Utveckling av Grupp och Ledare : En intervjustudie av kursen UGL

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.

Konstruktion och utprovning av ett schema för observation av deltagare i gruppsituationer

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som gÄr att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av tvÄ observatörer i tvÄ olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en lÄg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstÄende lÄg till grund för huvudstudien.

Utbildningens betydelse för att hantera chefsjobbet

Det gÄr inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlÀttas om man har utbildning. Enligt vÄr empiriska grund sÄ Àr den bÀsta kombinationen att lÀra sig det bÄde praktiskt och teoretiskt, utbildningen Àr en genvÀg till en chefsposition. Chefen kan dÀremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Branding av tvĂ€ttmedlet "Älg"

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste Ärhundradet genomgÄtt en rad förÀndringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen pÄ det situationsanpassade ledarskapet, det vill sÀga att det inte finns ett bÀsta sÀtt att leda, utan att det Àr omstÀndigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i stÀndig förÀndring. För att en organisation ska vara effektiv Àr det av avgörande vikt att ledningen Àr villig att implementera förÀndringar och planera för dem.

Vad Àr ledarskap? -Studenters uppfattning

Ledarskap finns pÄ flera platser i samhÀllet och kan se ut pÄ olika sÀtt. Det Àr nÄgot som alla kÀnner till eller har kommit i kontakt med pÄ ett eller annat sÀtt. Likt ord som lycka eller kÀrlek Àr ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hÀvdar att ledarskap Àr en medfödd förmÄga medan andra menar att det Àr en förmÄga som kan trÀnas upp. Ledarskapets speciella karaktÀr med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det hÀr arbetet.

Undersökning av det psykosociala arbetsklimatet pÄ EBP

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgÄtt en större förÀndring genom en investering i en presslinje. FörÀndringsprocessen har pÄverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förÀndringen har pÄverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna pÄ pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jÀmfört med före förÀndringen och hur man som ledare kan förbÀttra och skapa ett klimat för ökad motivation.TillvÀgagÄngssÀttet för insamlingen av primÀrdata har skett genom en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen var övergripande inom problemomrÄdet och anvÀndes som underlag för intervjuerna.

Förtroende i den temporÀra organisationen : En studie av projektledares skapande av förtroende

Bakgrund: PÄ senare Är har man inom forskningen gÄtt frÄn att se projekt som ett verktyg till att se det som temporÀra organisationer. Genom detta nya synsÀtt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsÀttningar utefter vilka en projektledare har att arbeta frÄn. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall vÄga följa sin ledare Àr existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. DÄ den temporÀra organisationen ger projektledaren bestÀmda förutsÀttningar i dennes arbete borde Àven detta pÄverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen utifrÄn dennes roll och de förutsÀttningar som den temporÀra organisationen innebÀr.

VĂ€gen till en ledande position

Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nÀtverk : en fallstudie

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nÀtverk ? en fallstudie var att ta reda pÄ vilket ledarskap som leder till ett nÀtverk som frÀmjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frÄgestÀllning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nÀtverkstrÀffarna haft pÄ de enskilda pedagogernas förmÄga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nÀtverkstrÀffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nÀtverk och gjort observationer samt delat ut en enkÀt till alla deltagare med öppna och slutna frÄgor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehÄllet i de olika nÀtverken varierade och att det pÄverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans pÄ olika sÀtt.

Könsstereotypa ledaregenskaper, myt eller verklighet?

Problemformulering: . Idag sÄvÀl som historiskt har chefspositionerna dominerats av mÀn, vilket har resulterat i att de flesta mÀnniskor förknippar en ledare med en man. PÄ den svenska arbetsmarknaden innehar mÀn sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). FramgÄngsrika ledare beskrivs sÄledes ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmÀrkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jÀmfört med mÀn.

Undersökning av det psykosociala arbetsklimatet pÄ EBP

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgÄtt en större förÀndring genom en investering i en presslinje. FörÀndringsprocessen har pÄverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förÀndringen har pÄverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna pÄ pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jÀmfört med före förÀndringen och hur man som ledare kan förbÀttra och skapa ett klimat för ökad motivation. TillvÀgagÄngssÀttet för insamlingen av primÀrdata har skett genom en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen var övergripande inom problemomrÄdet och anvÀndes som underlag för intervjuerna.

Det sanna skÄdespelet : Emotionellt lönearbete inom vÄrdsektorn

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr vi genomfört intervjuer med bÄde medarbetare och ledare. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar som vi besvarat med hjÀlp av flera olika teorier som kopplat samman med vÄrt empiriska material. VÄr teoretiska referensram innehÄller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa kÀnsloregler att förhÄlla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstÀmning hos sina klienter. Olika sÀtt att hantera kÀnslor i arbetet Àr bland annat att skapa distans mellan sig sjÀlv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svÄra situationer.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->