Sök:

Sökresultat:

1355 Uppsatser om Miljölagstiftning - Sida 8 av 91

RĂ€ttsfallet Prosolvia -Är revisorsuppdraget rĂ€ttsĂ€kert för bolagets intressenter?

Bakgrund och problem: Under 2000-talet intrÀffar flera olika internationellaföretagsskandaler, som fÄr stor uppmÀrksamhet och genomslagskraft i medierna. I Sverigeuppdagas under samma period det unika och utdragna rÀttsfallet Prosolvia, vilket har kommitatt bli ett av Sveriges största ekobrottsmÄl. Det intressanta i Prosolvia fallet Àr att man gör ensÀrskillnad pÄ bolagsledningens ansvar och revisorns ansvar. RÀttsfallet Àr Àven intressant pÄsÄ vis att mÄlet kom att delas i tvÄ riktningar, ett brottmÄl och ett skadestÄndsmÄl. BrottmÄlethar vunnit laga kraft och skadestÄndsmÄlet Àr i dagslÀget i process.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Kontroll genom lagstiftning. VĂ€gen till den svenska prostitutionslagen

Prostitutionsfenomenet Àr pÄ intet sÀtt nytt och har bidragit till diskussioner under flera Ärhundraden. I Sverige kan vi följa synsÀttet pÄ prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gÄtt frÄn att fokusera pÄ den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebÀr att köp av sexuella tjÀnster Àr förbjudet, dÀremot inte försÀljning av detsamma. Sveriges lagstiftning Àr unik i vÀrlden och mÄnga andra lÀnder har istÀllet valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelÀgga sÀljaren snarare Àn köparen. Detta fÄr givetvis betydelse Àven i Sverige, om inte annat sÄ genom det europeiska samarbetet.

Införande av frivillig överlÄtelsedeklaration för smÄhus : En studie om möjligheten att komplettera dagens fastighetstaxeringsmodell

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förutsÀttningar för att införa en frivillig överlÄtelsedeklaration i samband med fastighetsinskrivning. Studien behandlar fastighetstaxering för smÄhus och huruvida en överlÄtelsedeklaration skulle kunna komplettera dagens taxering. Studien redogör för dagens fastighetstaxeringsmodell och relevant lagstiftning. TaxeringsvÀrdet berÀknas genom massvÀrdering och ska utgöra 75 % av marknadsvÀrdet under nivÄÄret. Metoder som har tillÀmpats i studien Àr litteraturstudie, intervjuer och enkÀtundersökning.

"Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta" : riktlinjer/PM smÀrtbedömning och behandling

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angĂ„ende smĂ€rtbedömning och behandling som finns att tillgĂ„ pĂ„ olika akutmottagningar och sjukhus. SmĂ€rta Ă€r en av de vanligaste orsakerna till att mĂ€nniskor söker sjukvĂ„rd i Sverige, dĂ€rför stĂ€ller detta krav pĂ„ sjukvĂ„rdens kompetens och tillgĂ€nglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vĂ„rd som ges. En förfrĂ„gan om att fĂ„ ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehĂ„llet delades dĂ€refter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smĂ€rta, Bedömning/ Skattning av smĂ€rta, Behandling, MĂ„l, UtvĂ€rdering/ Dokumentation, SmĂ€rtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Surrogatmoderskap: Ett oreglerat förbud i svensk rÀtt

Surrogatmoderskap Àr idag inte tillÄtet i svensk rÀtt Àven fast det inte finns nÄgot explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock pÄ att sÄdana arrangemang ÀndÄ förekommer, bÄde i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlÀgga vilka rÀttsliga komplikationer som kan komma att uppstÄ i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rÀtt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhÄller sig till principen om barnets bÀsta enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats dÀr betydelsen av barnets bÀsta ligger i fokus för jÀmförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Brottsprovokation : I Sverige och USA

Denna rapport behandlar om och nÀr polisen fÄr anvÀnda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rÀtt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjÀlp av bland annat tidigare rÀttsfall, utlÄtande frÄn JK, HD samt JO av de rÀttsliga regler som gÀller i Sverige och med hjÀlp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gÀller i Sverige grundar sig i huvudsak pÄ principerna att brottsprovokation inte Àr tillÄtet samt att bevisprovokation fÄr tillÀmpas vid en stark misstanke mot nÄgon om ett redan begÄnget brott. En provokation fÄr inte föranleda nÄgon att begÄ brott som denne annars inte skulle ha begÄtt. PÄ grund av brist pÄ lagregler sÄ rÄder en osÀkerhet avseende vad som Àr tillÄtet respektive inte tillÄtet vad gÀller provokativa ÄtgÀrder.

Tiga Àr silver, tala Àr guld : Whistleblowing ur ett svenskt perspektiv. En kvalitativ studie om lÀrares rÀdsla att framföra kritik

Begreppet Whistleblower (VisselblÄsare) avser en person som internt eller externt uppmÀrksammar missförhÄllanden eller andra oegentligheter pÄ sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrÄn ett svenskt perspektiv, med inriktning pÄ lÀrare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur svenska lÀrare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen. Vi vill Àven fÄ en inblick i lÀrares uppfattningar av vad som krÀvs för att de ska kÀnna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de stÀller sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med bÄde lÀrare och en regional ombudsman.

Lagar mot lösdriveri : En vÀgledning till hur man finner handlingar frÄn svensk lagstiftning pÄ Riksarkivet

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself.In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press.

Eftersupning : en lÄngbÀnk utan slut?

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri Ă€r inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 Ă„r. Kraven pĂ„ ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta frĂ„n inflytelserika personer och politiska utspel i frĂ„gan har inte varit nĂ„gon bristvara. ÄndĂ„ verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att fĂ„ en lagstiftning pĂ„ plats visar pĂ„ att förfarandet inte Ă€r helt okomplicerat.

Med barnens bÀsta för ögonen!? - Om lagstiftningsprocessen mot barnarbete i Sverige och England under 1800-talet

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderÄrig arbetskraft kom dock att förÀndras, dÄ tekniken kom att förbÀttras. Fabriker vÀxte fram och kom att sysselsÀtta barnen. Tekniken skapade jobb Ät minderÄriga, men det var ocksÄ tekniken som kom att undanröja de minderÄrigas arbetsmöjligheter.

Fildelning : En rÀttspolitisk studie av upphovsrÀtten

I ljuset av en upphovsrÀtt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgÄ allmÀnheten med kultur krÀvs förÀndring av lagstiftningen pÄ omrÄdet. Detta för att sÀkerstÀlla de ensamrÀttigheter, rÀtt till exemplarframstÀllning samt rÀtt till tillgÀngliggörande för allmÀnheten, en upphovsman erhÄller till dennes verk. Idag ger förvisso den gÀllande rÀtten dessa rÀttigheter skydd. Emellertid bryter mÄnga svenskar mot detta skydd och gör intrÄng i den till upphovsmannen eller rÀttighetsinnehavaren knutna upphovsrÀtten. Att en förÀndring Àr pÄkallat inom omrÄdet stÄr klart eftersom ytterst fÄ av dem som gör intrÄng i upphovsrÀtten ÄlÀggs ansvar för gÀrningen.  Dock finns olika synpunkter pÄ i vilken riktning förÀndringen ska ske.

Revisionskvalitet : Artikel 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och extern kvalitetskontroll

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

The battle of the forms

NÀr tvÄ parter sÀnt varandra sina respektive standardavtal, utan att nÄgon av parterna protesterat mot innehÄllet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstÄr konflikten the battle of the forms. Det Àr denna situation som vÄrt arbete behandlar. VÄrt syfte har varit att med hjÀlp av olika utlÀndska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rÀttspraxis att anvÀnda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har anvÀnt oss av en deskriptiv metod.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->