Sökresultat:
1004 Uppsatser om Miljöinvesteringar - Sida 23 av 67
Svenska företagsetableringar i Kina: möjligheter och hinder
Kina har vÀrldens största enskilda marknad och dess ekonomi har vuxit enormt de senaste decennierna. Det finns olika typer av direktinvesteringar och pÄ grund av de komplexa förhÄllanden som rÄder i Kina sÄ finns det en mÀngd svÄrigheter och fallgropar för den utlÀndske investeraren. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska smÄ och medelstora företag direktinvesterar i Kina, genom att dra lÀrdom av deras erfarenheter samt av professionella rÄdgivares expertis kunna pÄvisa nyckelfaktorer som leder till en lyckad etablering. Detta görs genom en kvalitativ studie dÀr telefonintervjuer har anvÀnds som redskap. Denna studie söker tillsammans med teorier, tidigare forskning samt samtal med företag och konsulter, kunskap om svenska investeringar pÄ den kinesiska marknaden.
Nyföretagande i Dalsland
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
MĂ€n om familjelivet i "hederskulturen"
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
Meningen om förÀldrainflytande i förskolan : En intervjustudie bland nÄgra pedagoger
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
En skola för samhÀllet eller individen? : Valfrihetsreformen ur ett samhÀlls-, individ- ochmarknadsperspektiv
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder
Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra
lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid
flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis
lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket
obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
AnvÀndandet av IT-strategi, för- och nackdelar.
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
Förskolan möter museet : en studie av museum som pedagogisk resurs i förskolan
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Flyttning eller pendling? : PÄ vilket sÀtt kan förbÀttrade kommunikationer antas pÄverka pendlingen i VÀsterÄsregionen
Glesbygdsregioner som för sin sysselsÀttning Àr beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn stÄr inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbÀttra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process dÀr tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vÀgar etc. i VÀsterÄsregionen kan vÀntas pÄverka pendling och valet av fÀrdmedel.
TillvÀxt, Äldersfördelning och 40-talisternas pensionering
Uppsatsen behandlar relationen mellan Äldersfördelning och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. TillvÀxten pÄverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks Àven hur dessa variabler pÄverkas av Àndringar i Äldersfördelningen. Med detta som utgÄngspunkt undersöks vidare vad effekten blir pÄ tillvÀxten i Sverige nÀr 40-talister pensionerar sig.
En studie om arbetsmotivation bland personal inom dagligvaruhandeln
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrÄn Herzberg`s tvÄfaktorteori. Studien undersökte Àven om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade pÄ samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.