Sökresultat:
733 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 41 av 49
Kvartalsrapportens betydelse : och regleringen av regelbunden finansiell informationsgivning för svenska aktiemarknadsbolag
Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.
Solid Äterkomst.
Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.
Investeringsprocessen : en fallstudie av Driconeq AB
Investeringsprocessen i Driconeq AB Ă€r en dynamisk och i mĂ„nga avseenden spĂ€nnande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta dĂ„ vi ville göra en explorativ undersökning pĂ„ djupet snarare Ă€n att undersöka generella fenomen. Driconeq AB Ă€r enligt sig sjĂ€lva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar.Ăgarstrukturen i företaget dĂ€r sex av sju lika stora Ă€gare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och nĂ€rhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just nĂ€rheten till produktionen var en stor bidragande orsak till anvĂ€ndandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen Ă€r mer insatta i hur produktionen ?pĂ„ golvet? ser ut.
Tillvaratagande av fo?rlustva?rme fra?n frekvensomformarstationer
För effektmatning av den elektrifierade jÀrnvÀgen krÀvs att spÀnningens frekvens omformas frÄn kraftnÀtets frekvens pÄ 50 Hz till 16,7 Hz. Detta sker i dag med tvÄ olika metoder. En metod dÀr frekvensen omformas pÄ mekanisk vÀg dÄ en motor pÄ gemensam axel driver en generator som genererar elkraft av rÀtt frekvens, detta kallas för en roterande frekvensomformare. Den andra metoden Àndrar spÀnningens frekvens med hjÀlp av kraftelektronik, detta kallas för en statisk frekvensomformare. Gemensamt för bÄda dessa metoder Àr att de har vÀrmeförluster.
För hÀlsan och för att ha roligt : Hur lÀrare i idrott och hÀlsa för olika Äldrar motiverar elever till fysisk aktivitet
Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.
OmrÄdeseffekter av ett renoveringsprojekt i Stockholm CBD : - Fallstudie av Diligentias fastighet SveavÀgen 44
Stockholm stÄr inför en historisk befolkningstillvÀxt och nu vÀntas en tid av ombyggnationer och förtÀtningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att Àven CBD vÀxer. Det finns ett flertal projekt som pÄgÄr eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt Àr totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet SveavÀgen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I CentralenomrÄdet genomfördes ett flertal stora projekt.
Vin i var mans portfölj? : En studie om vinets möjlighet till riskreduktion
Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktionBakgrund: En portföljs totala risk kan hÀrledas frÄn bÄde individuella tillgÄngars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgÄngar med lÄg eller ingen samvarians kan portföljens risk sÀnkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgÄngar Ästadkommer. Det uppstÄr sÄledes ett behov av att diversifiera mellan tillgÄngar med skiftande respons till marknadshÀndelser. Dock har olika marknader och tillgÄngsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat.
Ăvervakning pĂ„ arbetsplatsen, ur arbetsgivaren och arbetstagarens perspektiv
I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.
AKTIEINVESTERINGAR : Ur privatpersoners perspektiv
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vad som pÄverkar privatpersoners risktolerans och vilka informationskÀllor som anvÀnds i samband med aktieinvesteringar. Studien ska Àven undersöka vilken syn privatpersoner har pÄ Àgarstruktur i börsnoterade bolag och huruvida Àgarstrukturen pÄverkar investeringsbeslutet. UtifrÄn detta vill författarna skapa teoretisk och empirisk kunskap.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av flermetodsforskning. Detta skedde genom att bÄde kvalitativ och kvantitativ metod anvÀndes för att samla in empiri. Den kvalitativa metoden anvÀndes för att samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer med analytiker, privatrÄdgivare och aktiemÀklare.
Miljögeoteknisk 3D-modell för markexploatering
Vid exploatering av mark mÄste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundlÀggning av hus och anlÀggning av ledningar och vÀgar. Dessa jordmassor skickas mÄnga gÄnger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hÀlsofarliga gaser frÄn transporter, förbrukning av naturmaterial och innebÀr Àven en ekonomisk kostnad.I Johannelund i vÀstra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsomrÄde, och stora mÀngder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lÀt skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att fÄ en översikt över markkvaliteten och bestÀmma vilka massor som kunde ÄteranvÀndas för utfyllnad inom omrÄdet. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas hÀr en CAD-modell i 3D baserad pÄ provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i omrÄdet. DÄ detta examensarbete pÄbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men sjÀlva bygget hade Ànnu inte pÄbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör anvÀndas i framtida exploateringsprojekt, och mÄlet var att utvÀrdera och ge rÄd om framtida anvÀndning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att ÄteranvÀnda schaktmassor.
Projektering av Solceller : En studie av solcellsteknikens tillÀmpning i byggbranschen
Solceller har pÄ senare tid blivit allt hetare Àmne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bÀttre förutsÀttningar för dess tillÀmpning bÄde gÀllande effektiv anvÀndning av solinstrÄlning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutslÀpp och det faktum att energiresurser som vi idag Àr beroende av kommer ta slut stÀller allt högre krav pÄ att vi som samhÀlle kan hitta alternativa hÄllbara lösningar. Solceller har stor potential för detta dÄ de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsÀgaren som kan nyttja den i princip oÀndliga energikÀllan solen vilket sker utan koldioxidutslÀpp förutsatt att produktion av solceller sker frÄn en förnyelsebar energikÀlla, det möjliggör Àven elproduktion i stÀder och andra omrÄden nÀrmare elanvÀndningen Àn hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till tvÄ viktiga frÄgor, hur solceller pÄverkar ekonomin samt hur det pÄverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krÀvs att den ger utdelning bÄde ekonomiskt och med miljöpoÀng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillÀmpningen av solceller i byggbranschen med fokus pÄ ekonomi och process. TvÄ referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som anvÀnds för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras pÄ ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internrÀnta, nettonuvÀrde, annuitet, Äterbetalningstid och s.k.
Gröna bostÀder i Stockholm : En studie om de nybyggda bostÀdernas grönhet och de olika aktörernas roll för att uppnÄ miljömÄlen.
Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.
Akustikplanering: ett sÀtt att sÀnka ljudnivÄerna i vÄra bostÀder
Syftet med detta examensarbete Àr att belysa problemen med de höga ljudnivÄer som ofta finns i vÄra bostÀder samt titta nÀrmare pÄ de brister som finns i byggprocessen nÀr det gÀller akustikplanering. Vi vill ocksÄ ge ett förslag pÄ en förvaltnings- och byggprocess som tar hÀnsyn till de allt hÄrdare ljudkrav som stÀlls idag och i framtiden. Vi utsÀtts dagligen för buller, pÄ arbetet, i trafiken, i varuhuset, i hemmet och pÄ fritiden. Undersökning pÄ undersökning visar att vi störs allt mer av buller och det kommer bli ett av framtidens folkhÀlsoproblem. Det Àr en av anledningarna till att Boverket har skÀrpt ljudkraven i vÄra bostÀder.
BostadsrÀttsföreningars Ärsredovisning -Hur anvÀnds Ärsredovisningen av olika intressenter?
Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrÀttföreningens Ärsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde pÄ 90-talet. Att köpa bostadsrÀtt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrÀttsköparen lade större vikt vid att granskaÄrsredovisningen. BostadsrÀttsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav pÄinformation, varför en svÄrighet med Ärsredovisningen Àr att möta samtliga intressentersinformationsbehov. För att intressenter skall tolka Ärsredovisningen pÄ ett korrekt sÀtt krÀvsen förstÄelse för vad som Àr viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper pÄverkar resultatet. BFNAR 2003:4 Àr en rekommendation sombörjade gÀlla frÄn och med 2004.
RevisionsbyrÄernas kompetenskrav och förvÀntningar pÄ nyexaminerade ekonomer : Hur motsvarar dagens ekonomiutbildningar revisionsbyrÄernas efterfrÄgan?
SammanfattningI de senaste Ären har finanskrisen drabbat hÄrt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En orovÀckande statistik Àr den stigande arbetslösheten i EurolÀnderna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivÄ 12,1% . DessvÀrre har Sverige följt samma trend desenaste Ären och enligt SCB(2013) senaste mÀtning ligger Sveriges arbetslöshet pÄ 8,2 %.PÄ grund av den osÀkra framtid vi befinner oss i vÀljer mÄnga individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en lÄngsiktig investering. En stor mÀngd vÀljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jÀmförelse med andra inriktningar inom ekonomi.