Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier.

Bakgrund: Enligt världshälsoorganisationen WHO har 347 miljoner människor diabetes runt om i världen. WHO menar att diabetes kommer vara den sjunde ledande orsaken till död år 2030. Diabetes typ 2 kan vara genetiskt betingad och den påverkas av livsstilsfaktorer såsom kost, motion, ålder och tobaksvanor. Vilket innebär att det är viktigt att diabetiker har kunskap och rätt tillvägagångssätt för att kunna hantera och utföra egenvårdsaktiviteter. Sjuksköterskans roll är att stödja och främja egenvården.

The purpose of this thesis is to examine how teachers work and reflects on gender education in preschools. We also want to take part of how teacher?s thoughts are reflected in the physical indoor environment and how the environment is designed by reviewing the rooms furnishing and the selected materials. We will do this by visiting a number of preschools located in Stockholm and New York. We have chosen three questions to get the answers on our purpose.How teachers reflect around gender pedagogy are, and how the thoughts are expressed in the practical work.How the teachers communicate with their co-workers about gender pedagogy.How the teachers own thoughts and reflections on gender pedagogy have been expressed in the physical indoor environment where the children stay during the day. We have used interviews and observations as a method to gather the information that we needed to answer our questions of the thesis.

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig.Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling.

SammanfattningSyftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar ?Musikens sammanhang och funktioner?, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 åren. Att vara njursjuk och behandlas med dialys berör inte bara den sjuka utan påverkar även hela familjen. Den teoretiska referensramen som används är systemteorin som är en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvårdnaden som hjälper familjen att belysa problem och finna lösningar.Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation när en familjemedlem behandlas med dialys.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet.

Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

De vanligaste orsakerna till en höftplastikoperation är artros, ledgångsreumatism, sjukdom i leden under unga år eller en fraktur. En höftplastikoperation innebär att man byter ut ledhuvudet och/eller ledpannan mot en protes. De första tre månaderna efter operationen förändras aktivitetsutförandet av en del aktiviteter till följd av restriktioner. Tekniska hjälpmedel förskrivs därför och tjänar till att bibehålla personens självständighet i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa patienter använder sig av griptången efter operationen.

Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten.

Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande.Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker.

Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lågt deltagande på NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO är en institution som hjälper arbetslösa ungdomar som länge har varit arbetslösa eller som har speciellt svårt att få eller lyckas behålla ett jobb. Min studie är inriktad på de ungdomar som inte deltar så aktivt på NUEVO och varför det är så. Varför normaliseringsprocessen och avstämplingen av dessa ungdomar hindras av en lång avvikarkarriär som dessa ungdomar har. Det jag fick fram är att stämplingen historia har en stor påverkan på ungdomarnas nuvarande situation.