Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn.Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge.Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i München 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer såsom flygplanskapningar. Efter händelsen på Möja 1995 där en psykiskt sjuk man sköts ihjäl, började svensk polis att utveckla sin strategi kring särskild händelse och man började se sig om efter andra sätt att lösa liknande situationer på. Förhandling används idag i ett mycket vidare spektrum än tidigare. Idag används förhandlare även vid mindre händelser för att undvika våldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjälpa självmordsbenägna personer och omhändertagande av psykisk sjuka.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

I dagsläget finns det en rad olika eftermarknadsprodukter som påstår sig reducera vibrationer som förekommer vid skoterkörning. Denna rapport har på uppdrag av Center for Vibration Comfort AB (CVK) undersökt skoterstyrets inverkan på vibrationsemissioner för hand-arm vibrationer (HAV), samt vilken inverkan olika eftermarknadsprodukter har på emissionerna. Tidigare rapporter inom ämnet påvisar att skoterförare riskerar mer än tre gånger så hög chans för Raynaud?s fenomen (?Vita-fingrar syndromet?)(17% av förarna påvisade syndromet) gentemot kontrollgrupper (5% påvisade syndromet). De påvisar även att de farliga vibrationerna i styret kunde dämpas med 30-40% genom att använda isolatorer vid motorfäste, välja lämplig längd på styre samt använda gummiplattor vid stödytor.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression.

Vi blev intresserade och ville ta reda på hur automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) fungerar nationellt och regionalt i Jämtland. Även vilka brister och fördelar som finns samt vilka möjligheter systemet i framtiden kan erbjuda. Trots att Sverige ligger långt framme i trafiksäkerhetsarbetet avlider eller invalidiseras mellan 4-5% av varje årskull av den svenska befolkningen till följd av trafikolyckor. Årligen kostar överträdelser av hastigheten omkring 200 liv vilket gör dessa till vårt största trafiksäkerhetsproblem. Av Vägverkets mätningar av hastighet inom Region Mitt framgår att på landsbygdsvägnätet uppgår andelen trafik över hastighetsgränsen till drygt 50 %.

Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad.Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ?våldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

I svenska vatten återfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra åren har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sänkts under något av världskrigen, och som förutom olja kan ha såväl ammunition, stridsgas som andra farliga ämnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utsträckning varit föremål för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltäckande rättsutredning ta reda på vem som skall anses bära ansvaret för att olja eller andra substanser inte läcker ut från fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bära kostnaden för nödvändiga saneringsåtgärder då en sådan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom såväl miljö- som sjörätt, men även regler från flera andra rättsområden tas upp till diskussion.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.