SammanfattningCES-ventilen (Continuously Controlled Suspension System) används inom bilindustrin för att kontinuerligt variera stötdämparens dämpningskoefficient, en teknik som benämns semiaktiv dämpning. CES-ventilen arbetar som en tryckregulator och reglerar dämpningen genom att styra tryckfallet över ventilen. Produkten utvecklas ständigt och för att kunna förutsäga ventilens påverkan på fordonet avseende dämparkarakteristik, vibrationer och ljud är det mycket viktigt att kunna beskriva ventilens dynamiska egenskaper.Examensarbetet fokuserar därför på att kartlägga ventilens stabilitet och dynamik i olika arbetsmiljöer. I arbetet jämförs praktiska mätvärden från två testriggar med teoretiska beräkningar och simuleringsresultat. Modelleringsarbetet på delsystemnivå har gjorts i Matlab-Simulink och till viss del i Hopsan.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ forskningsmetod och behandlar området musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien är musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken används som ett mål i sig eller som ett medel för andra ämnen. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien är att musiken använts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns språk, sociala förmågor, förmåga att uttrycka känslor, som underhållning och för att måla till.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende påverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar på om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptäckte den tv-skärm som de stått intill och ingen mindes vad tv-skärmen visat, en stark indikation på att konsumentens uppmärksamhet kan vara mycket svårfångad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha någon effekt på konsumenternas medvetenhet och ingen försäljningseffekt kunde påvisas men generella slutsatser kräver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam på olika platser i butiken..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omständigheter som påverkade sömnen hos äldre samt vilka icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 år, men det var ingen åldersbegränsning i urvalet av studierna. För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrån inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsändigheter för sömproblem var att vara äldre och att lida av depression.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

I denna uppsats har vi tydligt urskiljt olika inslag och delar som är viktiga att ta hänsyn till vad gäller att stärka klädbutikers varumärke och image. Genom dem så har vi utvecklat en egen modell som förklarar hur en klädbutik kan bygga upp och stärka sitt varumärke och sin image. Vi har delat upp modellen i två steg, det första steget tar upp de delar och inslag som är fundamentala och den andra delen är en påbyggnadsdel, om klädesbutiken vill förstärka sitt varumärke och sin image ytterligare. Det första steget innefattar hur inslag och aktiviteter från de två sinnena, ljud och syn påverkar klädbutiken. I denna del speglas dessutom vilken roll personalens attityder och bemötande har för kundens upplevelse av butiken.

Visuell radio eller ljudbildspel i radio är i stort sett ett outforskat område. Att det går att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt står klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar är hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas både utifrån ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta på mediaföretagens multimediala publiceringar men också genom att förstå hur deras redaktionerna tänker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar på New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att få denna inblick.

Noise is a growing health problem. People are not always aware of the injuries that noise can cause. The media culture of today has a big influence on teenagers. This is caused by portable music players, computers, concerts etc. The schools are having larg classes and that can cause a lot irrelevant speech during lessons.

Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.