Sök:

Sökresultat:

952 Uppsatser om Miljöetik - Sida 45 av 64

Euthanasia: A Critical Analysis of the Physician's Role

Sometimes relatives have taken me on one side and told me they cannot bear it any more:"Isn't there something you can do to end it all?"More often requests for euthanasia have come from those who are ill. I remember visiting a man with lung cancer. He asked his wife to leave the room. As she closed the door he leaned over and grabbed my arm.

Kompressionsdokumentation och kompressionens inverkan pÄ patientstrÄldos vid lÀndryggsröntgen

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planlÀggas och anordnas rÀtt, sÄ att det kan utföras i en sÀker och sund miljö. Trots det intrÀffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förstÄelsen för hur anstÀllda pÄ Peab AnlÀggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nÄ sitt mÄl att halvera antalet arbetsplatsolyckor till Är 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda pÄ företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.

Forumspel

Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalister

Titel ?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2012Handledare Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhÄllande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig sjÀlva, kunna pÄverka, hÄlla sig uppdaterade, det Àr ett fritt medium, kunna interagera med sinalÀsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras pÄ bloggen. Detta för att ha förtroende hos lÀsarna. Dock Àr de motsÀgelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lÀtt och sjÀlvklart i praktiken.

Inte tusen ord : Om Donald Davidsons metaforteori

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hÀnvisar till metaforisk mening, en mening som sÀgs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har ocksÄ gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sÄdana teorier och försök, och sa att man mÄste överge förestÀllningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? sprÄk inte har, Ästadkommer de med andra medel Àn de lingvistiska.

Knut Wicksell : Nyttan som etik för ett modernt samhÀlle

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

SÄ kan pedagoger göra det lÀttare för barn att vara barn : Pedagogers samsyn med barn som utgÄngspunkt

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers perspektiv och förstÄelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och vÀrden i den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). ForskningsfrÄgor i studie Àr: Hur tolkar pedagoger lÀroplanens riktlinjer om normer och vÀrden? Vilket förhÄllningssÀtt utifrÄn normer och vÀrden anvÀnder pedagoger sig av i förhÄllande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och vÀrden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer pÄ flera förskolor. Av resultatet frÄn de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och vÀrden pÄ förskolorna Àr viktiga för att fÄ en förstÄelse för riktlinjer i lÀroplanen, Lpfö 98 (2010).

Vi vill ocksÄ vara med : en studie i feministisk teologi

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

KÄranda : en del av organisationskulturen

Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kÄranda. Fokus lades pÄ vad som kan hÀnda nÀr den starka kÄranda övergÄr till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrÄn lednings- och individperspektiv. Studien hade Àven till syfte att skapa en förstÄelse för kÄrandans betydelse och hur den pÄverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur anvÀndes som utgÄngspunkt för att underlÀtta förstÄelsen för kÄrandans pÄverkan pÄ organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gÀllande svÄrigheten för ledningen att pÄverka organisationskulturen och dÀrmed Àven kÄrandan.

Gud Àr ett arbetsnamn : ett fördjupat studium av invÀndningar mot ett verifikationskriterium för kognitiv signifikans

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrÄn verifikationismen. Han lÀgger fram en mÀngd invÀndningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. DÄ jag lÀst Lycans argument nÄgra gÄnger slÄs jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite nÀrmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mÀngd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar nÄgra som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

"Man kan leka lite och lyssna pÄ vad fröken sÀger vad man ska göra" - En studie om barns och pedagogers uppfattningar om samlingen i förskolan

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och Àr influerad av Fröbels pedagogik.InnehÄllet i samlingen varierar, alltifrÄn sÄnger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen fÄ trÀna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill ocksÄ undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lÀrandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har nÄgot inflytande över samlingens innehÄll.METOD:Vid insamlandet av vÄrt empiriska underlag valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bÀsta sÀttet för att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bÄdebarn och pedagoger pÄ grund av att vi ville kunna jÀmföra deras uppfattningar. VÄr teoretiskautgÄngspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslÀrande.RESULTAT:VÄrt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter nÀr de berÀttar om samlingen. Det ÀrÀven dessa aktiviteter som de anser Àr det roligaste pÄ samlingen.

RĂ€tten till staden : en kritisk granskning av medborgardeltagande inom svensk stadsplanering

MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.

Alla har ett ansvar : Skolpersonalens syn pÄ olika former av ansvar i antimobbningsarbetet

I lÀraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lÀrares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet Àr att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och vÀrderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger pÄ skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material Àr kvalitativa intervjuer genomförda med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare i tvÄ olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna Àr eniga i de bÄda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger pÄ all personal pÄ skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de tvÄ delstudierna Àr synen pÄ ansvar.

The Intimate Connection Between Autonomy and Decision-Making in Applied Health Care Ethics

The intimate connection between autonomy and decision-making in applied health care, especially in various kinds of consent and refusal has taken center stage in medical ethics since the Salgo decision in 1957. Prior to that time, the physician?s supposedly moral duty to provide appropriate medical care typically surpassed the legal obligation to respect patient?s autonomy. The Salgo decision concluded that physicians have a legal duty to provide facts necessary for the patient to make an informed decision. "The doctor knows best" long ago was replaced with "The doctor proposes; the patient disposes." There is no legal obligation for the patient?s choice to be palatable to anyone, other than that patient himself/herself.

Synen pÄ bottar.

Bottar Àr program eller en kombination av program som kan simulera mÀnniskor eller mÀnskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjÀna pengar pÄ olika spel, auktioner m.m. över nÀtet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, vÀcker frÄgan hur man etiskt ska stÀlla sig till anvÀndandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det Àr att anvÀnda bottar.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->