Sökresultat:
957 Uppsatser om Miljöetik - Sida 18 av 64
Pedagogisk dokumentation som verktyg i förskolan : om ett etiskt tÀnkande kring att dokumentera barn
Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation anvÀnds som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frÄgestÀllningar som detta examensarbete utgÄr frÄn Àr följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfÀllen Àr meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jÀmförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete sÄ framgÄr det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets lÀroprocess samt utveckling, Àven att det pÄverkar barnet positivt.
Religionsundervisningen i gymnasieskolan : ett verktyg för att förstÄ andra mÀnniskor
 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.
LikvÀrdig kunskap i skolan? : en intervjustudie av lÀrares undervisningsinnehÄll i religionskunskap i grundskolans Ärskurs sju till nio
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.
Liv och vÀrden: ett försvar av Ayn Rands metaetik
I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invÀndningar presenterade av Charles J King. Vad Àr roten till alla vÀrden? Ayn Rand menar att det Àr livet som Àr det yttersta vÀrde och som dÀrför gör alla andra vÀrden möjliga och nödvÀndiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istÀllet att det som gör vÀrden möjliga Àr inte livet, utan förmÄgan att ha begÀr.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag
Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.
Kristendomen i lÀromedel : En studie om kristendomen i högstadiets lÀromedel
Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..
Företags förmÄga att projektera förtroende med hjÀlp av kvalitetssystem typ ISO 9000 - en fallstudie av tvÄ företag
Syftet med vÄr uppsats Àr att redogöra för om företag idag kan fÄ förtroendet frÄn sina kunder att tillta genom att de inför en kvalitetscertifiering t.ex. en ISO 9000-standard. Vi har Àven försökt att tolka vad som mer kan ha pÄverkan vid en kunds förtroendebedömning av företag. Resultatet vi har kommit fram till Àr att företag mÄste arbeta mer gentemot sina kunder Àn att enbart verka utifrÄn en kvalitetscertifiering för att erhÄlla förtroende..
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Frihet eller jÀmlikhet?
Existerar det en spÀnning mellan frihet och jÀmlikhet som omöjliggör att bÄda vÀrdena kan realiseras fullt ut i ett samhÀlle? Kan ett samhÀlle vara fritt och jÀmlikt samtidigt eller mÄste ett av dessa vÀrden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de Àr förenliga förutsatt att de tolkas pÄ ett adekvat sÀtt....
Etik i lÀroböcker : fem pedagogiska texters framstÀllning av etik
Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.
Att handla oetiskt Àr som att skjuta sig sjÀlv i foten
Senaste Ärens skandaler har lett fram till en ökad fokusering pÄ etik i nÀringslivet. Försök till sjÀlvreglering genom införandet av olika företagsetiska regler och program blir allt vanligare. För att sjÀlvregleringen inte bara ska bli en putsning av fasaden mÄste etiken efterlevas. Decentraliserade företagsformer gör att kraven pÄ den enskilda individens kompetens ökar. Moraliska frÄgor hamnar pÄ individnivÄ, vilket gör att den enskilde individen fÄr stor betydelse för företagens framgÄng.
Inför den Andre Àr jag dum : om dumhet, etik och kreativitet i Samuel Becketts pjÀs Slutspel
This study constitutes an attempt to bring the notion of stupidity into relation with ethics and creativity, through a reading of Samuel Beckett's Endgame. Employing Emmanuel Lévinas' theories on ethics - the responsible responsiveness in regard to the Other and the concept of the Face - the objective is to demonstrate how stupidity, conceived as lack of control and knowledge, functions as a precondition for the ethical relation between humans, as well as that of the individual to her creativity..
Prostitution i Norrbotten: en rapport om en artikel
Syftet Àr att med hjÀlp av ett journalistiskt researcharbete ta reda pÄ vad samhÀllsinstanser gör för att motverka prostitution i Norrbotten och sammanstÀlla en artikel av resultatet. Min metod ha varit mitt journalistiska researcharbete, dÀr jag har tagit fram information genom att söka fakta i tidningar, tidskrifter, böcker och genom journalistiska intervjuer. Jag har ocksÄ anvÀnt etik och objektivitet som utgÄngspunkt i researcharbetet. LÀnsstyrelsen i Norrbotten jobbar aktivt för att motverka prostitution genom att ge information och utbildningar för branscher som kan komma i kontakt med prostitution. Kvinnojouren i LuleÄ ger stöd och hjÀlper prostituerade..
Revisorernas beslutsfattande -Ett etiskt perspektiv
Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.