Sökresultat:
1369 Uppsatser om Miljöetik och miljömoral - Sida 8 av 92
Attribution i moral och etik : hur tillskriver mÀnniskor orsaker till beteenden?
Rapporten handlar om hur mÀnniskor attribuerar, det vill sÀga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur mÀn och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur mÀnniskor attribuerar har man i denna undersökning lÄtit mÀn och kvinnor göra bedömningar om varför man sjÀlv eller ?nÄgon av samma Älder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkÀt innehÄllande tvÄ situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de Àr som anledning till vad som hÀnde i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur mÀnniskor attribuerar beteenden men det beror pÄ vilken situation de befinner sig i.
Religionsundervisning för livet : En förskjutning frÄn lÀra i religion, till lÀra om och frÄn religioner
Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning frĂ„n lĂ€ra i religion, till lĂ€ra om och frĂ„n religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsĂ€mnet som skett framförallt frĂ„n Lgy70 till Lpf94 men Ă€ven beskriva religionsĂ€mnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssĂ€tt utifrĂ„n Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som anvĂ€nts Ă€r en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnĂ„ syftet har följande frĂ„gor besvarats:1- Hur har religionsĂ€mnet förĂ€ndrats i skolan?2- Ăr det motiverat att undervisa i religion, med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor?Litteratur som anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r bland annat, HĂ€renstams Kan du höra vindhĂ€sten? Religionsdidaktik- om konsten att vĂ€lja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, AlmĂ©ns Livstolkning och vĂ€rdegrund. Att undervisa om religion livsfrĂ„gor och etik, samt Erikssons PĂ„ spaning efter livets mening.
Ester och makten
BerÀttandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, dÀr etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. BerÀttande Àr etik, bÄde som gestaltande handling, gestaltad handling och i lÀsningen Ätergestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berÀttelsen om Ester ses som en moralisk sÄdan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stÀmmer. Man skulle kunna sammanfatta berÀttelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmÀn lag?.
NĂ€tdroger : Moralisk panik eller verklig fara?
The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers.
Ăr objektiva moraliska vĂ€rden möjliga utan Gud? : en teoriprövning av Moralens Landskap
What drove me to write this paper is the will to  examine if there is a philosophically and scientifically viable alternative foundation for an objective morality other than what we like to refer to as "God". The American philosopher and neuroscientist Sam Harris presents in his book The Moral Landscape a thesis for an objective morality based on science in which he states that science can determine human values. The purpose of this paper is to perform a theoretical trial of The Moral Landscape, examining Harris' thesis and it's relations to the philosophical obstacles that stands in its way, these being mainly the famous philosophical principle "Hume's Law" and G.E. Moore's "Naturalistic Fallacy and Open Question Argument" and thus will serve as my main theoretical foundation. The results of my study was not conclusive since Harris in fact doesn't succeed in bridging the gap between facts and values on a scientific ground.
Integration genom fotboll: FörÀldrars, lÀrares och ledares uppfattning om ett integrationsprojekt
Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..
Religion ? ett Àmne under förÀndring?
Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.
Det svÄra samarbetet : En essÀ om möten mellan olika syn pÄ normer, etik moral och fostran
In this essay, I discuss one of the recurring dilemmas for a working recreational pedagogue, namely the hard task of cooperation with parents. As a recreational pedagogue, I am required to work by the curriculum LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. This policy document talks about what my responsibilities are, including establishing collaboration with parents in terms of the children?s development and education. It happens, however, that the pedagogue and the parent's ethical positions differ.
HandlÀggarnas organisationskultur pÄ Migrationsverket
Genom uppsatsen framkommer det hur organisationskulturen pÄ Migrationsverkets avdelning för bosÀttning pÄverkar handlÀggarna som arbetar dÀr och hur deras anvÀndning av etik förÀndras..
HögstadielÀrare och hÄllbar utveckling
Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.
MÀnniskor som ÀndamÄl : En uppsats om kantiansk etik, fattiga mÀnniskor i svÀlt och varför vi bör hjÀlpa dem
I uppsatsen diskuteras kantiansk etik i förhÄllande till mÀnniskor i svÀlt och nöd. Fokus ligger pÄ Kants andra formulering av det kategoriska imperativet som postulerar att mÀnniskor Àr ÀndamÄl i sig sjÀlva och aldrig fÄr anvÀndas som medel. Filosofer som Kant, O'Neill och Singer diskuteras alla i förhÄllande till kantiansk etik och ett universialistiskt perspektiv. Begrepp som plikt, moralitet, skada och omfÄng av etiken analyseras och resulterar i en kantiansk idé om ett moraliskt globalt ansvar gentemot andra mÀnniskor och framför allt sÄdana i nöd och svÀlt. .
"The Machine Made Me Do It!" : An Exploration of Ascribing Agency and Responsibility to Decision Support Systems
Are agency and responsibility solely ascribable to humans? The advent of artificial intelligence (AI), including the development of so-called ?affective computing,? appears to be chipping away at the traditional building blocks of moral agency and responsibility. Spurred by the realization that fully autonomous, self-aware, even rational and emotionally-intelligent computer systems may emerge in the future, professionals in engineering and computer science have historically been the most vocal to warn of the ways in which such systems may alter our understanding of computer ethics. Despite the increasing attention of many philosophers and ethicists to the development of AI, there continues to exist a fair amount of conceptual muddiness on the conditions for assigning agency and responsibility to such systems, from both an ethical and a legal perspective. Moral and legal philosophies may overlap to a high degree, but are neither interchangeable nor identical.
AngÄende att Styra RÀtt : Aktiebolagslagen som vÀgledning för bolagsledningen, i frÄgor om moral och etik?
PÄ senare tid har en debatt i samhÀllet flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. DÀr skandalerna i nÀringslivet skylls pÄ handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vÀgledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsÀttning för studien Àr att ledningens uppdrag Àr förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har Àgarna rÀtt att vÀcka skadestÄndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhÀllets krav pÄ moral, etik och pragmatik.
Voluntary Euthanasia and Physician Assisted Suicide : A Critical Ethical Comparative Analysis
The two most controversial ends of life decisions are those in which physicians help patients take their lives and when the physician deliberately and directly intervenes to end the patients? life upon his request. These are often referred to as voluntary euthanasia and physician assisted suicide. Voluntary euthanasia and physician assisted suicide have continued to be controversial public issues. This controversy has agitated the minds of great thinkers including ethicians, physicians, psychologists, moralists, philosophers even the patient himself.
SÀkra lÄn utan sÀkerhet : En studie av mekanismerna bakom utlÄning i utvecklingslÀnder
I denna uppsats undersöks hur moral hazard pÄverkas i grupplÄn vid frÄnvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplÄn i teori men presenterar Àven empiriskt material frÄn andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsÀtter. Vidare konstateras att nÀra övervakning och lÄntagarens behov av framtida lÄn har stor betydelse för att reducera moral hazard..