Sök:

Sökresultat:

1362 Uppsatser om Miljöetik och miljömoral - Sida 41 av 91

X-instance : en c-uppsats om negativa fakta

MÄnga filosofer verkar gilla tanken om att fakta Àr verkliga, man menar att fakta Àr verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?vÀrlden? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell sÄ tillhör fakta den ?objektiva vÀrlden?. Jag kommer hÀr inte heller att förneka att fakta Àr verkliga, sÄ jag antar att fakta tillhör den objektiva vÀrlden..

Medborgarutbildning pÄ gymnasiet : Religionskunskap som upprÀtthÄllare av vÀrdegrunden?

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka vÀrderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stÀmmer överrens med lÀrarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lÀrare har jag fÄtt fram en bild av bÄde vÀrderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av lÀroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstÄ elevernas vÀrderingar bÀttre har jag anvÀnt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta pÄ sig hela ansvaret nÀr det gÀller överförandet av samhÀllets vÀrden..

Pedagogisk dokumentation som verktyg i förskolan : om ett etiskt tÀnkande kring att dokumentera barn

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation anvÀnds som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frÄgestÀllningar som detta examensarbete utgÄr frÄn Àr följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfÀllen Àr meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jÀmförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete sÄ framgÄr det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets lÀroprocess samt utveckling, Àven att det pÄverkar barnet positivt.

International Standards on Auditing i Sverige : RevisionsberÀttelsen i ny internationell kostym

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dĂ„varande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrĂ„n om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillĂ€mpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebĂ€r en del förĂ€ndringar som mĂ„ste införas i revisionen. Vi har i denna studie frĂ€mst fokuserat pĂ„ de förĂ€ndringar som skett i revisionsberĂ€ttelsen.  Dessa förĂ€ndringar innebĂ€r att revisionsberĂ€ttelsen fĂ„tt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sĂ€kerhet?, ersatts med termen ?rimlig sĂ€kerhet?.

Inte bara "ett piece of paper" : En studie om MSB:s insatspersonals upplevelse kring uppförandekoderna

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Skapande och kommunikation av varumÀrkespersonlighet i svenska klÀdbranschen

The purpose with this thesis is to investigate how Swedish clothing companies create and communicate a personality for their brand. Case studies were conducted with three companies: Nudie Jeans, Koppartrans and J.Lindeberg. These firms can be considered as established clothing brands nationally as well as internationally. The study found that individualism, logotype and moral standpoints play an important role in the creation and the communication of a brand?s personality.

LikvÀrdig kunskap i skolan? : en intervjustudie av lÀrares undervisningsinnehÄll i religionskunskap i grundskolans Ärskurs sju till nio

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Liv och vÀrden: ett försvar av Ayn Rands metaetik

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invÀndningar presenterade av Charles J King. Vad Àr roten till alla vÀrden? Ayn Rand menar att det Àr livet som Àr det yttersta vÀrde och som dÀrför gör alla andra vÀrden möjliga och nödvÀndiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istÀllet att det som gör vÀrden möjliga Àr inte livet, utan förmÄgan att ha begÀr.

Ett stÀndigt pÄgÄende samtal ? ett konstruktivt perspektiv pÄ lÀroplanernas vÀrdegrund

This study examines the possibilities of interpreting the moral values and ethics presented in the current curriculums in a way that makes them inclusive and constructive. The study also reveals how the liberal democratic ideal, presented in the curriculums as a hyper-ideology, is not at all easy to define or live up to in the pluralistic school of today.By close-reading and criticizing the curriculum for the Swedish senior high school (Gy11)and by looking at it from two different points of views, as rules or norms and as a process, Ishow how the curriculum can be interpreted as a basis or starting point for a communicationabout values. I also discuss wether the aim of this communication should be consensus or anongoing process..

Betydelsen av skuldkÀnslor och kompetensbaserad sjÀlvkÀnsla för livstillfredsstÀllelse

 SjÀlvkÀnslan och skuldkÀnslor pÄverkar mÀnniskan dagligen och kan ha betydelse för individens vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka om sjÀlvkÀnsla som Àr avhÀngig pÄ kompetens och status samt olika aspekter av skuldbenÀgenhet har samband med livstillfredsstÀllelse. EtthundraÄtta undersökningsdeltagare deltog i enkÀtstudien och resultaten visade att alla skuldaspekter; trait och state guilt samt moral standards var signifikanta prediktorer för livstillfredsstÀllelse. Dessa resultat gav stöd Ät hypotesen och indikerade att skuldbenÀgenhet spelar roll för livstillfredsstÀllelse. Dock var resultaten angÄende kompetensbaserad sjÀlvkÀnsla mer motstridiga.

Kristendomen i lÀromedel : En studie om kristendomen i högstadiets lÀromedel

Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Företags förmÄga att projektera förtroende med hjÀlp av kvalitetssystem typ ISO 9000 - en fallstudie av tvÄ företag

Syftet med vÄr uppsats Àr att redogöra för om företag idag kan fÄ förtroendet frÄn sina kunder att tillta genom att de inför en kvalitetscertifiering t.ex. en ISO 9000-standard. Vi har Àven försökt att tolka vad som mer kan ha pÄverkan vid en kunds förtroendebedömning av företag. Resultatet vi har kommit fram till Àr att företag mÄste arbeta mer gentemot sina kunder Àn att enbart verka utifrÄn en kvalitetscertifiering för att erhÄlla förtroende..

Är vi pĂ„ rĂ€tt vĂ€g? : Historiebruk bland Budapests gatunamnsĂ€ndringar i det postkommunistiska Ungern

In this qualitative thesis I have studied the process of street-naming in Budapest. I have done this primarily through examining legislative and street name records in Budapest in order to define a distinctive use of history. In an attempt to concretise public opinion, I designed and distributed a succinct questionnaire and used newspaper articles to create a clear view of the political milieu. Furthermore, I have utilised a typological method to summarise the use of history and elucidate the results. I came to the conclusion that a moral and, to some extent, ideological use of history is dominating the street-naming situation in contemporary Budapest.

Ergonomisk varumÀrkning : En studie om konsumenters uppfattning om produkter tillverkade under ergonomiska arbetsförhÄllanden

Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav pÄ moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har dÀrmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika omrÄden. Ett av dessa Àr stöd för anstÀllda, till vilket anstÀlldas ergonomiska arbetsförhÄllanden kan rÀknas till. Idag finns en rad olika varumÀrkningar för produkter som pÄ olika sÀtt kan anses vara etiska.

Etik i lÀroböcker : fem pedagogiska texters framstÀllning av etik

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->