Sökresultat:
1369 Uppsatser om Miljöetik och miljömoral - Sida 41 av 92
Lamm blir lejon : den moraliska uppfostran i amerikansk Àventyrsfilm
Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska Àventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. HjÀltens handlingar Àr i fokus men Àven antagonisten och andra bikaraktÀrers handlingar Àr av vikt. Detta stÀlls mot den traditionella pliktetiken dÄ vi fÄr se om hjÀltens handlingar Àr förenliga eller strider mot den. En diskussion följer ocksÄ kring filmernas upplÀgg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen Àr..
Ett Àmne i tiden? : En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli Àmnet religionskunskap
Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.
VÀrdebasen i Den Tionde Dagen : om normer, praxisteori och vÀrden i lokal skolutveckling
Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.
Filosofi och litteratur : en studie av förhÄllandet mellan filosofisk litteratur och skönlitteratur och dess betydelse för kunskapsutveckling ur ett didaktiskt perspektiv.
What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy youÂŽre often required to make the abstract tangible. But if thereÂŽs a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable.
X-instance : en c-uppsats om negativa fakta
MÄnga filosofer verkar gilla tanken om att fakta Àr verkliga, man menar att fakta Àr verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?vÀrlden? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell sÄ tillhör fakta den ?objektiva vÀrlden?. Jag kommer hÀr inte heller att förneka att fakta Àr verkliga, sÄ jag antar att fakta tillhör den objektiva vÀrlden..
Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?
WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.
Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?
WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr
könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att
könsstympas varje Är.
Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ
ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris
skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort
för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar
för urin och menstruationsblod.
Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och
baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i
omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor
förekommer Àven i Asien och Mellanöstern.
WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella
organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar
för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr
ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig
könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas
sÄledes.
Medborgarutbildning pÄ gymnasiet : Religionskunskap som upprÀtthÄllare av vÀrdegrunden?
Syftet med uppsatsen har varit att se vilka vÀrderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stÀmmer överrens med lÀrarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lÀrare har jag fÄtt fram en bild av bÄde vÀrderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av lÀroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstÄ elevernas vÀrderingar bÀttre har jag anvÀnt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta pÄ sig hela ansvaret nÀr det gÀller överförandet av samhÀllets vÀrden..
Pedagogisk dokumentation som verktyg i förskolan : om ett etiskt tÀnkande kring att dokumentera barn
Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation anvÀnds som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frÄgestÀllningar som detta examensarbete utgÄr frÄn Àr följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfÀllen Àr meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jÀmförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete sÄ framgÄr det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets lÀroprocess samt utveckling, Àven att det pÄverkar barnet positivt.
International Standards on Auditing i Sverige : RevisionsberÀttelsen i ny internationell kostym
Ă
r 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dÄvarande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrÄn om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillÀmpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebÀr en del förÀndringar som mÄste införas i revisionen. Vi har i denna studie frÀmst fokuserat pÄ de förÀndringar som skett i revisionsberÀttelsen. Dessa förÀndringar innebÀr att revisionsberÀttelsen fÄtt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sÀkerhet?, ersatts med termen ?rimlig sÀkerhet?.
Inte bara "ett piece of paper" : En studie om MSB:s insatspersonals upplevelse kring uppförandekoderna
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.
LikvÀrdig kunskap i skolan? : en intervjustudie av lÀrares undervisningsinnehÄll i religionskunskap i grundskolans Ärskurs sju till nio
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.
Skapande och kommunikation av varumÀrkespersonlighet i svenska klÀdbranschen
The purpose with this thesis is to investigate how Swedish clothing companies create and communicate a personality for their brand. Case studies were conducted with three companies: Nudie Jeans, Koppartrans and J.Lindeberg. These firms can be considered as established clothing brands nationally as well as internationally. The study found that individualism, logotype and moral standpoints play an important role in the creation and the communication of a brand?s personality.
Liv och vÀrden: ett försvar av Ayn Rands metaetik
I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invÀndningar presenterade av Charles J King. Vad Àr roten till alla vÀrden? Ayn Rand menar att det Àr livet som Àr det yttersta vÀrde och som dÀrför gör alla andra vÀrden möjliga och nödvÀndiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istÀllet att det som gör vÀrden möjliga Àr inte livet, utan förmÄgan att ha begÀr.
Ett stÀndigt pÄgÄende samtal ? ett konstruktivt perspektiv pÄ lÀroplanernas vÀrdegrund
This study examines the possibilities of interpreting the moral values and ethics presented in the current curriculums in a way that makes them inclusive and constructive. The study also reveals how the liberal democratic ideal, presented in the curriculums as a hyper-ideology, is not at all easy to define or live up to in the pluralistic school of today.By close-reading and criticizing the curriculum for the Swedish senior high school (Gy11)and by looking at it from two different points of views, as rules or norms and as a process, Ishow how the curriculum can be interpreted as a basis or starting point for a communicationabout values. I also discuss wether the aim of this communication should be consensus or anongoing process..