Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Omvärlden där dagens företag och ideella föreningar existerar, är till skillnad från tidigare, föränderlig. Från att omvärlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan återspegla sig i styrelsernas sammansättning. Denna trend är också utmärkande i en tidsperiod där föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den här uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig åt samt att se vilka likheter som finns.

Den övergripande frågeställningen för denna studie är hur arbetsmotivation påverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning på följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersättning för en prestation eller som en allmän förmån som gäller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens påverkan på arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes på ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte är den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.

Den ökade sjukfrånvaron har ökat efterfrågan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hälsa och information om kostnader för ohälsa. För att kunna ge ett underlag vid hälsoekonomiska diskussioner med företagshälsovårdens kunder har en beräkningsmodell, ?Hälsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvärdera modellen användes den för att beräkna kostnaderna för sjukfrånvaron på tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som användes vid beräkningarna erhölls från verksamheternas egna ekonomiska system. I jämförelse med tidigare utvärderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hälsa och ohälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsättningarna för att bedriva diabetesvård. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmässigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys gjordes på intervjutexterna. Resultatet visar på en ekonomisk situation med få resurser och tillgångar.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys.I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.