Sökresultat:
12613 Uppsatser om Miljöekonomiska teorier - Sida 33 av 841
HÄllbar design : Hur företag genom design kan frÀmja en hÄllbar utveckling
Dagens företag mÄste ta hÀnsyn till sin omvÀrld för att överleva pÄ den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke pÄ den globaliserade vÀrld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att anvÀnda Àr design. Under de senaste Ärtiondena har design ocksÄ diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de bÄda disciplinerna har forskningsomrÄdet ?design management? vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hÄllbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har ocksÄ kommit att pÄverka designvÀrlden, vilket har lett till att begreppet hÄllbar design har myntats.
Kan historia spela roll? - Rollspel som undervisningsmetod i historieundervisning pÄ gymnasiet
Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.
NÀr viljan att ha Àr större Àn rÀtten att fÄ. En studie av fusket inom socialförsÀkringen.
Abstract För att vi i fortsÀttningen skall kunna ha ett allmÀnt försÀkringssystem med legitimitet, krÀvs det att tron pÄ systemet Àr sÄ pass stark att det inte finns en kÀnsla av att det gÄr att fuska sig till förmÄner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och fusk. HuvudmÄlet Àr snarare att minska felen och fusket för att upprÀtthÄlla rÀttsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns fÄr vi ett brÀckligt system som nÀr som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen Àr att analysera sjÀlva fenomenet bidragsfusk med hjÀlp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför fusk förekommer.
Som guider till bra musik : En undersökning om musikkritikers bakgrund, förtroende och erfarenhet av musikkritiken
Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.
12 Bostadsprojekt under 20 Är
Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo Ären. För dessa projekt gÀller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring nÄgra aspekter som styrt mitt arbete och som gÀller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.
En diabetikers val- En ekonomisk analys utifrÄn Grossmans teori om hÀlsoinvestering
Sammanfattning Syfte: Diabetes Àr en vÀxande folksjukdom och Är 2000 rapporterade VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hÀlsa. För att fÄ en förklaring till om valen Àr olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hÀlsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrÄn Michael Grossmans teori om efterfrÄga pÄ hÀlsa och effekten av individens egna hÀlsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer anvÀnds Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framstÀllning av försÀkringsteorin.
"Den som kan arbeta ska arbeta" : Kravet pÄ motprestationer och andra skyldigheter för att beviljas ekonomiskt bistÄnd
Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.
Global uppvÀrmning och ekonomisk tillvÀxt - en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050
Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.
Ledarskapets pÄverkan pÄ kreativitet
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas Àmnena ledarskap och kreativitet och hur de pÄverkar varandra. Det tar sin utgÄngspunkt i valda teorier sÄsom faktorer som pÄverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tÀnka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..
Varför Àr Kuwait, Ryssland och Turkiet inga demokratier? - Strukturella hinder för demokratisering
Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgÄtt en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. UtifrÄn tidigare forskning formulerar vi Ätta hypoteser som vi i vÄr analys prövar pÄ vÄra analysobjekt. VÄr analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men dÀremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.
En komparativ studie av ett företag och en idrottsförening:
skillnader och likheter och hur de agerar i ekonomiska
krissituationer
OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.
Olika typer av belöningars pÄverkan pÄ arbetsmotivationen : En studie av anstÀllda och chefers upplevelser av belöningssystem.
Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.
En rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen - utifrÄn ett vÀrderingsperspektiv
Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.
Vad kostar sjukfrÄnvaron i offentlig verksamhet?: En utvÀrdering av berÀkningsmodellen HÀlsoeffekten
Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.
Ger Guld Guld? : En studie om den ekonomiska utveckling i svenska idrottslags hemkommuner
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mÀts genom att undersöka förÀndringar i skattebasen, mÀtt per kapita pÄ kommunnivÄ som följd av att ett idrottslag frÄn kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks Àr fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter Àr de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi vÀljer att inte anvÀnda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag frÄn dessa.