Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 31 av 57

HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Genomförande av EU-direktiv : klar och tydlig uppgift eller svÄrhanterligt dilemma med kostsamma konsekvenser?

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

En frihet med begrÀnsningar- arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststĂ€lla arbetsgivarens rĂ€tt att fritt anstĂ€lla. Detta genom den sĂ„ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ă„ren begrĂ€nsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmĂ€n rĂ€ttsgrundsats. Det Ă€r arbetsgivarna som beslutar om en anstĂ€llning Ă€r aktuell likvĂ€l som de fattar beslut om en uppsĂ€gning. Inför sĂ„dana beslut mĂ„ste dock arbetsgivarna ta hĂ€nsyn till olika rĂ€ttsfrĂ„gor beroende pĂ„ om det Ă€r inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrĂ€nsning för arbetsgivarens fria anstĂ€llningsrĂ€tt.

Tio kvinnors förmÄga att berömma sig sjÀlva ur ett generationsperspektiv

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Grönare skolmat

Vi Àter allt för lite frukt, grönsaker och baljvÀxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska mÄltider bestÄende av mycket grönsaker och baljvÀxter skulle ha mÄnga positiva effekter pÄ hÀlsan. Matens klimatpÄverkan stÄr för 25 % av de totala vÀxthusgasutslÀppen dÀr kött Àr den största miljöboven, vilket Àven gör frÄgan aktuell ur ett globalt hÄllbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hÀlsopromotiva arbetet dÄ matvanor lÀggs i tidig Älder. Syftet medexamensarbetet Àr att belysa faktorer som pÄverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.

?Jag skulle inte vilja dö ensam? : sjukhemspersonalens upplevelser av arbetet med vÄrd och omsorg i livets slutskede

Det blir allt fler av kategorin Àldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv pÄ ett sÀrskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vÄrd och omsorg, andra fÄr klara sig utan. Sjukhemmet i vÄr studie Àr ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede belyser bÄde de medicinska, omvÄrdnadsmÀssiga, etisk/filosofiska och tvÀrkulturella aspekterna. Forskningen kring vÄrdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov Àr omfattande.

Svenska som andrasprÄk : - i en skola för alla

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

Generisk Kravspecifikation

Denna rapport innehÄller information frÄn ett examensprojekt för tvÄ studenter frÄn Jönköping Tekniska Högskola förlagt pÄ företaget FlÀkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehÄllande kravsÀttning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av anstÀllda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus pÄ att Äterkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till sÄ mÄnga av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa Äterkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Röstskolkarna ? en studie av kommunpolitikers deltagande i EU-valet 2009

EU-valet Àr ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den hÀr granskningen lÀgger vi inte fokus pÄ Sveriges befolkning som helhet. Genom att blÀddra igenom flera hundratals röstlÀngder i Göteborg, BorÄs, TrollhÀttan, VÀnersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av vÄra vÀstsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors dÀr hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma pÄ soffan under valdagen.

Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation : En undersökning av förhÄllningssÀtt till Skolverkets direktiv bland lÀrare pÄ Estetiska programmet

Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.

Skiftarbete, negativa konsekvenser och förebyggande ÄtgÀrder

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjÀnstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sÄllats fram genom en avsmalnande sökning pÄ databasen PubMed, med sökord frÄn databasen MESH. Vidare har information hÀmtats frÄn olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 Ären, de allra flesta utan de förutsÀttningar som krÀvs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala vÀlmÄende samtidigt som kraven pÄ verksamheterna mÄste tillfredsstÀllas.

Problemelever eller skolutvecklare?

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

Avskrivningstider? Det Àr inget problem, vi gÄr efter praxis! : En studie om hur fastighetsbolag vÀljer avskrivningstider

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->