Sök:

Sökresultat:

848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 31 av 57

Pedagogers tankar kring sin yrkesroll i förskolan : - nÀr förutsÀttningar Àndras

Vi lever i en förÀnderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och fÀrre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en lÀroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute pÄ förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tÀnker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll pÄ förskolan. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Det Àr inte som att öppna en kran och tömma ett badkar : En intervjustudie om dialyssjuksköterskors kliniska beslutsfattande avseende ultrafiltration

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka pÄ vad de baserar sin bedömning om vad som Àr rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien Àr kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor pÄ en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehÄll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, ÄtgÀrder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsÀttningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF pÄverkades i hög grad av bÄde patienters och kollegors Äsikter, medan ansvarig lÀkare i ringa utstrÀckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att bÄde ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kÀnde, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

TvÄsprÄkiga pedagoger i ensprÄkig förskolemiljö

Undersökningens syfte var att undersöka hur tre tvÄsprÄkiga pedagogerna pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar och resonerar kring tvÄsprÄkighet och kulturmöten. Genom halvstrukturerade intervjuer skedde informationsinsamlingen som sedan sammanfattades och analyserades.Aktuell forskning visar att tvÄsprÄkiga barn regelbundet behöver fÄ höra och tala bÄde sitt modersmÄl och t.ex. svenska för att kunna utveckla likvÀrdiga ordförrÄd (Salameh, 2004, Rontu 2005 & Tuomela, 2001). Trots denna forskning, direktiv i lÀroplanen för förskolan som krÀver att pedagoger i förskolan utvecklar barnens modersmÄl samt en instÀllning bland de intervjuade pedagogerna (i studien i detta examensarbete) att flersprÄkighet Àr nÄgot positivt talar vanligen inte pedagogerna barnens modersmÄl i förskolan. IstÀllet arbetar man efter en sprÄkmetod utvecklad av Veli Tuomela som ska leda till en utveckling av barnens svenska.Slutsatser som gÄr att dra efter studien Àr att det betraktas som svÄrt att arbeta med mer Àn ett tema i förskoleverksamheten och att organisationen kring modersmÄlspedagogerna försvÄrar ett samarbete mellan dessa och de ordinarie pedagogerna pÄ förskolan.

De svenska reglerna om budplikt. Fem Är efter genomförandet av Takeover-direktivet.

De svenska reglerna om budplikt - fem Är efter genomförandet av Takeover-direktivet Uppsatsen behandlar de svenska reglerna om budplikt och hur dessa förhÄller sig till Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden (Takeover-direktivet). Budplikt uppkommer nÀr en aktieÀgare, ensam eller tillsammans med en nÀrstÄende, uppnÄr minst trettio procent av rösterna i ett börsbolag. AktieÀgaren mÄste i ett sÄdant fall lÀmna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget till övriga aktieÀgare. Det finns regler om budplikt i den svenska takeover-regleringen. Dessa regler Àr Àven föremÄl för EU-rÀttslig reglering.

Inlösen av minoritetsaktie : AktieÀgaravtal i relation till bolagsordning

Harmoniseringen av upphovsrĂ€ttsskyddet inom den europeiska unionen har lett till Ă€ndringar i nationell rĂ€tt av flera medlemsstater. Vissa lĂ€nder har som effekt av olika direktiv infört bestĂ€mmelser som gör det möjligt för domstol att Ă„lĂ€gga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgĂ„ng till tjĂ€nster eller webbsidor som anvĂ€nds för att begĂ„ upphovsrĂ€ttsintrĂ„ng. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.HovrĂ€tten har i mĂ„l nr Ö 10146-09 och i mĂ„l nr Ö 7131-09 vid vite Ă„lagt internetleverantörer att sluta tillhandahĂ„lla internetuppkoppling för tjĂ€nster som anvĂ€nds för att begĂ„ upphovsrĂ€ttsintrĂ„ng.Det torde vara lagenligt att genom förelĂ€ggande om vitesförbud Ă€ven Ă„lĂ€gga internetleverantörer att neka sina anvĂ€ndare tilltrĂ€de till en sĂ„dan tjĂ€nst. Detta torde vara fallet Ă€ven om tjĂ€nsten i frĂ„ga Ă€r belĂ€gen i ett tredje land. Ett sĂ„dant förelĂ€ggande kan inte anses strida mot censurförbudet, Ă€ven om tjĂ€nsten skulle vara grundlagsskyddad.

HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Genomförande av EU-direktiv : klar och tydlig uppgift eller svÄrhanterligt dilemma med kostsamma konsekvenser?

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

En frihet med begrÀnsningar- arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststĂ€lla arbetsgivarens rĂ€tt att fritt anstĂ€lla. Detta genom den sĂ„ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ă„ren begrĂ€nsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmĂ€n rĂ€ttsgrundsats. Det Ă€r arbetsgivarna som beslutar om en anstĂ€llning Ă€r aktuell likvĂ€l som de fattar beslut om en uppsĂ€gning. Inför sĂ„dana beslut mĂ„ste dock arbetsgivarna ta hĂ€nsyn till olika rĂ€ttsfrĂ„gor beroende pĂ„ om det Ă€r inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrĂ€nsning för arbetsgivarens fria anstĂ€llningsrĂ€tt.

Tio kvinnors förmÄga att berömma sig sjÀlva ur ett generationsperspektiv

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Grönare skolmat

Vi Àter allt för lite frukt, grönsaker och baljvÀxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska mÄltider bestÄende av mycket grönsaker och baljvÀxter skulle ha mÄnga positiva effekter pÄ hÀlsan. Matens klimatpÄverkan stÄr för 25 % av de totala vÀxthusgasutslÀppen dÀr kött Àr den största miljöboven, vilket Àven gör frÄgan aktuell ur ett globalt hÄllbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hÀlsopromotiva arbetet dÄ matvanor lÀggs i tidig Älder. Syftet medexamensarbetet Àr att belysa faktorer som pÄverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.

?Jag skulle inte vilja dö ensam? : sjukhemspersonalens upplevelser av arbetet med vÄrd och omsorg i livets slutskede

Det blir allt fler av kategorin Àldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv pÄ ett sÀrskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vÄrd och omsorg, andra fÄr klara sig utan. Sjukhemmet i vÄr studie Àr ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede belyser bÄde de medicinska, omvÄrdnadsmÀssiga, etisk/filosofiska och tvÀrkulturella aspekterna. Forskningen kring vÄrdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov Àr omfattande.

Svenska som andrasprÄk : - i en skola för alla

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Generisk Kravspecifikation

Denna rapport innehÄller information frÄn ett examensprojekt för tvÄ studenter frÄn Jönköping Tekniska Högskola förlagt pÄ företaget FlÀkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehÄllande kravsÀttning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av anstÀllda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus pÄ att Äterkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till sÄ mÄnga av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa Äterkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Röstskolkarna ? en studie av kommunpolitikers deltagande i EU-valet 2009

EU-valet Àr ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den hÀr granskningen lÀgger vi inte fokus pÄ Sveriges befolkning som helhet. Genom att blÀddra igenom flera hundratals röstlÀngder i Göteborg, BorÄs, TrollhÀttan, VÀnersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av vÄra vÀstsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors dÀr hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma pÄ soffan under valdagen.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->