Uppsatsens syfte var att utforska och definiera belting, den kontroversiella sångtekniken som kommit att bli allt mer vanlig och använd bland sångare, som ett resultat av ett ökat intresse och flöde av populärmusik i vårt samhälle. Syftet var också att studera hur denna teknik används av sångpedagoger i deras arbete. Denna kvalitativa undersökning är baserad på litteraturstudier inom röstfysiologi och röstens funktion, och specifika teorier angående belting. Den grundar sig även på intervjuer av sångpedagoger som använder belting i sitt vardagliga arbete, både som pedagoger och som sångare. Resultaten visar att belting kan ses som en röstfunktion eller som en utvidgning av det låga registret, eller som en blandning av båda.

Intern företagsutbildning via e-learning är ett aktuellt ämne, framförallt eftersom företagen ser det som en chans att bli effektivare och spara pengar. Av de fretagsanpassade utbildningsapplikationer som finns på marknaden idag, är nästan samtliga skapta för att förklara fr användarna (kursdeltagarna) hur saker och ting ska fungera. Deras stora svaghet ligger dock i att förklara och förmedla varför dessa saker fungerar, varpå man riskerar att misslyckas med att förmedla en djupare förståelse och skapa en bättre kunskapsbas. Därför finns det troligen många anställda på företag som har fått lära sig hur allt runt om kring dem fungerar, men inte varför det nu fungerar som det gör. Denna examensrapport redogör för vårt arbete med att ta fram en webbaserad applikationsmodell, utvecklad i Adobe Flash, tilltänkt för utbildning, och som på ett enkelt men effektivt sätt synliggör hur olika typer av företagsflöden fungerar och, framförallt, varför de fungerar på detta sätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga attityder gentemot religionsundervisningen på gymnasiet och drama som undervisningsmetod, samt att föreslå en med drama integrerad religionsundervisning, där drama är metoden, och religion står för innehållet. Detta för att utforska utförbarheten av en sådan undervisning, där drama är metoden för religionsundervisningen på gymnasiet. Jag har med hjälp av intervjuer och litteratur undersökt vilka dramametoder som går att använda, samt vilka effekter dessa kan tänkas ha för undervisningen. Sedan har jag gett förslag på en serie konkreta religionsundervisningsexempel, vilka jag stödjer mot de didaktiska hjälpmedlen vad, hur och varför. Jag använder mig av Mia Marie Sternudds doktorsavhandling, Dramapedagogik som demokratisk fostran?, för att kategorisera mina lektionsförslag efter undervisningssyfte.

Uppdraget som låg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utställning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pålärande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. Målet med arbetet är att föreslå hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsättningar för lärande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen består av en studie av litteratur med syfteatt få en övergripande bild av den forskning som berör lärande på museer. Målet var att belysaviktiga aspekter för lärande på museer.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Title: Belting in teaching. A study of views and teaching-procedure.The purpose of this study is to map how the singing teachers at a Swedish college of music describe and implement the vocal technique 'belting' in their curriculum. This study is based on watching and interviewing six different teachers. The theoretical part deals with voice physiology and four different theories surrounding belting. The results show that the descriptions of belting vary between teachers and experts alike.

In Sweden there are laws and recommendations from The National Board of Health and Welfare about the importance of a user's involvement in and possibility of influencing services directed at them. Even with such good intentions the same board reports that it is hard to know if people experience that they do. The purpose of my study was to examine how professionals can use their knowledge to help users increase their sense of influence in services that they use. My focus has been on adults with neuropsychiatric disabilities within the autistic spectra, such as Asperger syndrome, and on the professionals working with them. The specific problem among people with neuropsychiatric disabilities is a lack of social skills.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Bakgrund Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ?utifrån elevens förutsättningar? i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter.