Sök:

Sökresultat:

1225 Uppsatser om Miljödebatten - Sida 62 av 82

Bloggar som opinionsbildare - eller bloggande spindoctors : en studie av Sveriges mest betydelsfulla bloggare

Bloggar kan avgöra valet 2006, kunde man lÀsa pÄ DN:s kultursidor. Bloggar har fÄtt sitt definitiva genombrott i Sverige och föresprÄkarna talar om en demokratisering av medierna. Och en del menar till och med att om man vill kÀnna sig vÀlinformerad och "med i sin tid" uppfattas man sannolikt inte som sÀrskilt trovÀrdig om man inte har grundlÀggande kunskaper om, och/eller kan ge prov pÄ viktiga bloggar. Uppsatsens syfte Àr att se om, och i sÄ fall vilken betydelse bloggar har pÄ den offentliga debatten, nÀr det gÀller opinionsbildning och i förlÀngningen vilken betydelse de kan fÄ inför valet Är 2006. Och för att se om just dessa bloggar Àr de mest betydelsefulla har jag valt att undersöka i vilken omfattning dessa förekommer pÄ de tvÄ största ledarsidorna i svensk morgonpress - nÀmligen Dagens Nyheters (DN) och Svenska Dagbladets (SvD) ledarsidor.

Behövs ett gemensamt patentsystem inom EU?

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.

JÀmlikhet i text och bild : En kvantitativ innehÄllsanalys av genus och etnicitet i Kalmar kommuns trycksaker

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

I olika lÀger : En socialkonstruktivistisk analys av ideella organisationer i sprutbytesfrÄgan

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt Àmne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt SamhÀlle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och pÄ sÄ sÀtt utvidga förstÄelsen för bÄde debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förÀndring. Vilken instÀllning organisationerna haft till sprutbyte och hur den instÀllningen Àr nÀra kopplad till organisationernas syn pÄ narkotika i allmÀnt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser pÄ sin roll i sprutbytesdebatten Àr frÄgor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrÄn olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och instÀllningar utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin bestÄr av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial.

Svensk handelspolitik i den rÄdande etanoldiskussionen : En studie av centrala aktörers argumentation Är 2006

Debatten om hur oljan skall ersÀttas i Sverige till Är 2020 pÄgÄr. Ett diskuterat alternativ Àr etanol, vars förbrukning förvÀntas öka. Sveriges etanolproduktion Àr beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt Àr Sveriges handelspolitiska utgÄngspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa pÄ en inhemsk produktion av etanol mÄste man gÄ emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Förtal i sociala medier. Gamla lösningar pÄ nya problem?

FörtalsbestÀmmelsen har sett likadan ut sedan brottsbalkens tillkomst Är 1962. Emellertid har samhÀllet förÀndrats avsevÀrt sedan dess, inte minst genom internets intÄg i vÄr vardag. Idag sker en stor del av den mellanmÀnskliga kommunikationen pÄ olika sociala medier, vilka ofta fungerar som en parallell vÀrld. Med detta följer nya typer av problem för den personliga integriteten och nya former för hur förtalsbrottet gestaltar sig, nÄgot som har skapat vissa tillÀmpningssvÄrigheter. Uppsatsen visar att domstolarna har försökt att möta de ökade integritetshoten genom att göra extensiva tolkningar av förtalsparagrafen.

KÀrt barn har mÄnga namn : FrÄn Idé till institution

Bakgrund och Problem: FrÄgor om företags sociala ansvar, eller samhÀllsansvar Àr föremÄl för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frÄgor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. FramvÀxten av ideella initiativ har varit mycket stark bÄde internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder Àr idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det hÀr arbetet benÀmns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility.

Hen - varför dessa blandade kÀnslor?

Denna uppsats Àr en diskursanalys av den hendebatt som pÄgÄr pÄ diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att fÄ en uppfattning om de ÄsiktslÀger, teman, argument och Äsikter som har lyfts fram och anvÀnts. De teorier som anvÀnds Àr hÀmtade frÄn teoriböcker och avhandlingar frÄn tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att anvÀnda mig av Àr diskursanalys dÀr empirin bestÄr av tre olika trÄdar frÄn diskussionsforumet Flashback och Ätta debattartiklar frÄn fyra olika dagstidningar. I studien framgÄr det att det finns tre ÄsiktslÀger, de som Àr för, de som Àr emot och de som Àr bÄde och. MÄnga av de som Àr för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att anvÀnda i bÄde text och tal i situationer nÀr könet Àr oviktigt. De som Àr emot har en kÀnslomÀssig syn pÄ ordet och verkar ofta ilskna nÀr de framför sina argument. I den hÀr gruppen urskiljer sig tre teman som Àr grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

LÀsförstÄelse pÄ gymnasiet : En sjÀlvklarhet?

Fokus i den hÀr studien Àr lÀsförstÄelse och dess komplexitet. I den allmÀnna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgÄngskull frÄn en utvald skola utifrÄn deras första Ärs lÀsförstÄelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas lÀsförstÄelse utan undersöker Àven huruvida det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsen och betygen. Ytterligare ett syfte Àr att se om det gÄr att utröna vilka elever som skolan bör fokusera pÄ för att antalet Icke GodkÀnda betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att lÀsaren ska fÄ en inblick i komplexiteten kring lÀsförstÄelse har ett avsnitt om vad lÀsförstÄelse Àr, vilka faktorer som pÄverkar lÀsförmÄgan, nÄgra metoder och strategier för att frÀmja lÀsförstÄelsen bland elever samt lÀsundersökningar.

FrÄn utopi till generell princip : LÀrares uppfattningar av individanpassad undervisning i matematik

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Psykosocial arbetsmiljö hos arbetsledaren pÄ ett pappersbruk

De senaste Ă„ren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av lĂ„ngtidsfrĂ„nvaro pĂ„ grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda lĂ€nderna. I Sverige har debatten om hur detta ohĂ€lsotal skall sĂ€nkas, förts pĂ„ olika nivĂ„er och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hĂ€lsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt vĂ€rdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Omsorgspersonalens kunskap om Salutogent förhÄllningssÀtt: En kvalitativ studie genomförd i PiteÄ kommuns Àldreomsorg

Det senaste Ären har Àldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, frÀmst gÀller debatten Àldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i Àldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra Àldsta mÀnniskorna i vÄrt samhÀlle. För mÄnga av dessa Àldre har den patogena sjukvÄrden kommit till sin Ànde, vilket innebÀr att mÄnga individer lever med en eller flera sjukdomar som inte gÄr att bota. Dessa, de allra Àldsta tillhör Àven den snabbaste vÀxande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att stÀlla sig frÄgan ?Hur kommer det sig att vissa mÀnniskor förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsa trots att de utsÀtts för svÄra pÄfrestningar?? FrÄgan handlar om hÀlsans ursprung vad kÀnnetecknar de mÀnniskor som förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsan? Dessa mÀnniskor har nÄgot gemensamt.

Ett kvinnligt perspektiv pÄ work-life balance : samhÀlleliga förutsÀttningar, jÀmstÀlldhet och strategier

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

Det vi vet nÀr vi glömt allt vi lÀrt oss : den politiska debatten om utbildning för nyanlÀnda elever pÄ 1970-talet och 2000-talet

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny:What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils?What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils?Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils?The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods.

KÀnnetecknande attribut hos beslutsfattare -En studie baserad pÄ individer som adopterat BSC

Inledning I spĂ„ren av Relevance Lost-debatten introducerades nya ekonomistyrnings-& problem- innovationer (ESI:er), dĂ€ribland BSC. Trots organisationers ökade intresse fördiskussion ESI:er varierar adoptionsbenĂ€genheten. Åtskilliga forskningsstudier har gjort enansats att förklara detta pĂ„ organisatorisk nivĂ„. Under senare Ă„r har dock konstateratsatt adoption inte enbart kan förklaras med hjĂ€lp av kontextuella faktoreroch rationella val, utan komplexa adoptionsbeslut fattas ytterst av individer.Studier inom Upper Echelon Theory koncentrerar sig pĂ„ individen bakom ettadoptionsbeslut, nĂ€mligen adoptören. Adoptörens karaktĂ€rsdrag, sĂ„som utbildning,Ă„lder, tid inom organisationen samt kön avspeglas i de beslut vederbörandefattar.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->