Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur tjänstekvaliteten påverkas av fastighetsmäklarens roll som opartisk mellanman. Studien har genomförts med syfte att ge ett bidrag till debatten om huruvida fastighetsmäklarens opartiska roll påverkar den enskilde konsumenten.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Samtliga intervjuer var personliga och alla utom en genomfördes med inspelningsutrustning. Urvalet föll på en rad sakkunniga inom fastighetsmäklarbranschen samt ett antal verksamma fastighetsmäklare. Intervjusvaren sammanfattades sedan och blev det empiriska underlaget.

Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjänsteområden.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig.

Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ?sanningar? och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Bakgrund och problemAktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner.ForskningsfrågaStämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner?SyfteHuvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet.

Abstrakt: Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt i Sverige kring könsneutrala ordet Hen och om man överhuvudtaget ska använda sig av ett könsneutralt ord och undvika att benämna kön i en del sammanhang. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur könsneutrala pronomen ? Hen påverkar människors attityder. Det är en kvantitativ studie i experimentell design, utförd genom enkätundersökningar där frågor om känslor, beteende och uppfattningar om ordet Hen efterfrågas. Antas det generellt att en text handlar om män även om det inte är definierat? Blir samhället mer förutsättningslöst med användning av könsneutrala ordet hen? Attityder är inte lätta att förutspå, människor vet vad som är rätt och fel men agerar inte alltid utifrån sin vetskap, samt med tillräckligt stor påverkan kan en person ändra sin attityd.

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process. Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog.

Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EUnär det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det ärfortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårigdebatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor ichefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positionerinom näringslivet.Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn påchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låtarespondenterna styra samtalen.