Sökresultat:
938 Uppsatser om Miljödebatt - Sida 31 av 63
Man och kvinna i tvÄsamhet, Amen : en studie om debatten kring samkönade Àktenskap i religiös media
The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to JosĂ© Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and JĂŒrgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied.
"Kla?derna go?r mannen" - Go?r kla?der politik?
Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.
Rabiata manshatare med maktansprÄk? : Om stereotypa bilder av aktiva i kvinnojourer och konstruktionen av kollektiv identitet
I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.
Svensk FritÀnkarrörelse : idé och debatt under sent 1800-tal
FritĂ€nkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets tvĂ„ sista decennier, Ă€r i den mĂ„n man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom nĂ„gra fĂ„ undantag finns i första hand biografier över nĂ„gra av de ledande personerna inom fritĂ€nkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de mĂ„nga stora folkrörelser som sĂ„g dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritĂ€nkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas Ă€r en översiktlig genomgĂ„ng av de gemensamma tankar och idĂ©er som var centrala för dem som kallade sig sjĂ€lva fritĂ€nkare. Ăven om denna uppsats i sig inte i första hand Ă€r ett begreppsanalytiskt arbete sĂ„ bestĂ„r en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritĂ€nkeriet och dess idĂ©innehĂ„ll samt presentation av nĂ„gra av de mest tongivande agitatorerna.
GrÄ dilemman i dataspel : Konsekvensers inverkan pÄ spelares agerande i moraliska dilemman
Arbetet redogör för konsekvensers inverkan pÄ spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker Àven underlÀtta framtida debatt inom omrÄdet genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grÄ dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefÀr 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger nÄgra incentiv till att göra sÄ, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lÀt Ätta testpersoner spela ett spel dÀr de stÀlldes inför Ätta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gÄngerna, alltsÄ ingen signifikant ökning frÄn 15 %.
Har palliativa patienter en önskan att fÄ avsluta sitt liv i ett tidigare skede? : -En litteraturstudie.
Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat Àmne i vÄrt samhÀlle och det finns föresprÄkare bÄde för och emot. Under senare Är har det blivit en allt mer aktuell debatt dÄ patienter individuellt tar stÀllning till hur de vill att vÄrden ska behandla dem i livets slutskede. Det Àr dÄ viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters stÀllningstagande till eutanasi samt lÀkarassisterat sjÀlvmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.
Riskrelaterade faktorer i ettlantbruksföretag
Under den senare tiden har stort fokus i media legat pÄ hur lantbrukaren kan uppnÄ bÀttre lönsamhet genom att bland annat anvÀnda sig av olika prissÀkringssystem. DessaprissÀkringssystem Àr hjÀlpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas mÀrkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblÄsta frÄn dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoderlantbrukaren anvÀnder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,juridisk osÀkerhet, personell osÀkerhet och osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av andra individers, företags och institutioners agerande.Det empiriska materialet Àr insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsÀttningar och varje företag Àr unikt.
Ăr lĂ€xan en kvarhĂ„llen tradition eller en medveten undervisningsmetod? : En kvalitativ studie om lĂ€rares syfte kring lĂ€xor i matematikundervisningen
Skolan Àr ett omdebatterat Àmne i samhÀllet och i massmedia. Under de senaste Ären har en av de mest diskuterade frÄgorna i denna debatt varit lÀxornas vara eller icke vara. DÄ det inte finns krav pÄ att lÀxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte Àr att belysa hur matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver sitt anvÀndande eller icke anvÀndande av lÀxor i undervisningen. Den belyser Àven i vilken grad lÀxan anpassas utifrÄn individens behov och förutsÀttningar.
Ett brÀnnande Àmne? ? en kvalitativ studie om hur socialsekreterare talar om etnicitet och kön
Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.
Val av revisor : - en enkÀtstudie angÄende vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor
Bakgrund: I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkÀnd revisor ska granska bolagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. För nÀrvarande pÄgÄr dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för smÄ företag.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor.AvgrÀnsningar: VÄr studie inriktas pÄ svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anstÀllda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer pÄ 100 slumpmÀssigt utvalda företag. VÄra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat pÄvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor, vilka överensstÀmmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahÄllande av ytterligare tjÀnster, specifik branschkÀnnedom och geografisk nÀrhet.
Genpatent : Fungerar lagen sÄsom den varit avsedd att fungera?
Ă
r 1984 meddelades det första patentet i Sverige angÄende en mÀnsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angÄende en mÀnsklig gensekvens Är 1988. I Sverige regleras patent pÄ uppfinningar i patentlagen, Àven patent pÄ gener regleras i den lagen. NÀr ett patent beviljas pÄ en uppfinning erhÄlls en ensamrÀtt, alltsÄ en ensamrÀtt att yrkesmÀssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestÀmmelsen kring patent pÄ mÀnniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gÄr att ta patent pÄ mÀnniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mÀnniskokroppen utgör alltsÄ ett undantag för patentering. Isolerade bestÄndsdelar av mÀnniskokroppen eller tekniskt framstÀllda bestÄndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Àven om en bestÄndsdels struktur Àr identisk med strukturen hos en naturlig bestÄndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Är lÄng debatt lÄg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rÀttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.
Datorspel - en lek eller sport? : En studie om hur tre svenska dagstidningar framstÀller e-sport och datorspel 2000-2013
This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.
Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. (O)möjligheterna att stÀlla respektive krav.
Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.
Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.
Musik i skolan - MÄl eller medel? En studie av sex pedagogers funderingar kring musik och lÀrande
Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser?
Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer.
Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.