Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050.Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades.Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen.Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen.

Studiens syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fäder, vilka faktorer som påverkar kontaktens utformning, socialtjänstens föreställningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fäder samt biologiska fäders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frågeställningar berör i vilken utsträckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fäder och socialsekreterares syn kring detta område. För att bringa klarhet kring våra frågeställningar har vi främst använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare på olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har därutöver även skett med hjälp av en orienterande kvantitativ enkätstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkätstudien var att visa på hur kontakten till de biologiska fäderna ser ut för samtliga barn på en familjehemsenhet i Göteborg.

Idag finns det väldigt många olika färdiga träprodukter som företag och kommuner köper in och placerar ut i den offentliga miljön. Många gånger blir detta inget aktivt val, där man väger för och nackdelar med de olika alternativen. Besluten fattas istället ofta utan att det reflekteras djupare över materialvalet. Detta kan riskera en stagnation av utvecklingen till ett hållbarare samhälle. Kanske behöver man våga ta klivet ut och bryta de gamla vanorna och se om man kan förändra något till det bättre.

Standarder finns i alla möjliga delar av samhället. De används för att säkerställa kvalité, säkerhet och effektivitet. Standarden för hur brunnslock produceras och designas heter prEN 124. Den har förändrats och det är grunden till detta projekt.Brunnspecialisten AB, ett företag i Holmsund, är projektets beställare och har behov av att godkänna sina brunnslock enligt prEN 124 för fortsatt försäljning.Projektets arbetsmoment kan delas in i tre saker. För det första att tolka vilka tester som behöver utföras för att godkänna brunnslock enligt prEN 124.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå.Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende. Tanken med detta arbete är att på ett område i Karlskrona kommun, göra olika planförslag enligt mitt sätt att se på de olika planeringsidealen.

Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka huruvida fyra svenska kommuner använder sig av genusperspektiv i sina översiktsplaner. Jag undersöker vad som menas med genusperspektiv i dessa. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i översiktsplaner problematisera och diskutera rådande normer i planeringsprocessen utifrån genusperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur genus och genusperspektiv används och definieras i översiktsplanerna, om det går att se samband mellan rådande teoretisk forskning och de områden inom ämnet genus översiktsplanerna redogör för. Jag kommer även att undersöka om det i översiktsplanerna förekommer förslag på konkret tillämpning av genusperspektiv eller jämställdhetsskapande åtgärder.

Vi påverkar miljön med vårt sätt att leva och om vi fortsätter att förbruka jordens resurser på samma sätt som idag kommer de inte att räcka till för framtida generationers behov. För att minska miljöbelastningen har Göteborgs Stad beslutat att alla stadsdelar ska införa ett miljöledningssystem genom att bli miljödiplomerade. Tynnered är den första stadsdelen som ska miljödiplomeras, och Stadsdelsförvaltningen i Tynnered vill veta hur informationsarbetet ska gå till för att miljödiplomeringsprocessen ska bli framgångsrik.Uppsatsens syfte är att undersöka hur de nya rutiner, policyer och beslut som miljödiplomeringsarbetet medför bör kommuniceras till medarbetarna i de olika enheterna för att de ska få genomslag i organisationen och verkliga följder för det dagliga arbetet. Syftet är indelat i tre delsyften; hur ska information förmedlas, vilka attityder finns i organisationen som påverkar processen och hur uppnår man en reell förändring? Uppsatsen avser att ge normativa riktlinjer för hur informationsarbete bör bedrivas vid miljödiplomeringsprocesser.Studien bygger på ett antal intervjuer av kvalitativ karaktär med miljösamordnare, enhetschefer och miljöombud i Tynnered, där en frågemanual (återfinns i bilaga 1) användes som stöd.

Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg?På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsågtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer på virkesmarknaden följer. Det är av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmätningen fungerar väl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

?Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten på Kapellgränd 7? heter denna rapport som skrivitsav Lena Fridlund som ett examensarbete på Väg och Vattens civilingenjörsutbildning på KTH iStockholm.Intervjuer med personal, kunder och andra intressenter har genomförts för att i rapportens första del få ettrelevant underlag för att ta fram miljömål, miljöpolicy och förslag till rutiner för Scandiaconsult iStockholm.Slutsatsen av den har delen av arbetet är att för Scandiaconsult är en av de viktigaste miljöaspekternaprojekteringen och de effekter som den medför. Därav den andra delen av rapporten där riktlinjer förprojekteringen finns diskuterade. I denna del ingår även riktlinjer för avfallshantering, med motiveringenatt det är en aspekt som engagerar många och som är relativt lätt att åtgärda på kort tid. Miljöplaner börupprättas för alla de områden där en förändring, eller en kontroll av verksamheten, är lämplig.Den sista av de tre delar som rapporten består av behandlar all den verksamhet som bedrivs påKapellgränd 7 och ska hjälpa fastighetsförvaltaren Arsenalen att hitta de problem som finns i byggnaden.Här har inte aspekterna värderats utan bara identifierats.

De klimatiska förutsättningarna har stor betydelse i val av användning av utemiljön, därför är det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förändringarna för att ge bättre möjlighet till användning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bättre villkor. Värme och sol är faktorer som är efterlängtade i Norden i motsättning till de sydliga länderna där skuggan är mer önskvärd speciellt under de varma månaderna. Det nordiska klimatet kräver andra inställningar för planering av utemiljön än vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden längtar till sydliga städer på grund av olika kvaliteter t.ex. värme, havet, semesterkänsla, historia m.m.