Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

StÀndigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap Àr i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur pÄverkar ledare pÄ varierande sÀtt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad Àr uppdelad i stadsdelar.

Ett övergripande mÄl med Àmnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nÀra förhÄllandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgÄngspunkt i statistik över var mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populÀra boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. UtifrÄn mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen KungsladugÄrd som ett specialfall och tvÄ relevanta referensobjekt, BrÀmaregÄrden och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan pÄ dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriÀrverkan? BrÀmaregÄrden valdes för att i första hand pröva den andra frÄgestÀllningen dÄ stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjÀrnvÀgsspÄr men i övrigt har mÄnga likheter med populÀra KungsladugÄrd.

Den globala bilindustrin har enats om en teknisk specifikation, ISO/TS 16949, som kommer att ersÀtta de nuvarande nationella standarderna. Detta examensarbete har utförts pÄ Gestamp HardTech AB i LuleÄ. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter till bilindustrin. Under 2005 planerar företaget att certifiera sig enligt denna specifikation. Examensarbetet var ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktade sig pÄ en kartlÀggning av företagets produktionsprocesser enligt de krav som stÀlls i ISO/TS 16949.

The Swedish FSC standard (Forest Stewardship Council) is a level standard used to certify forestry. All the major Swedish forest companies are using the FSC standard, and approximately 50% of the Swedish forests are FSC certified today. In the essay six items within the chapter on environmental issues and biodiversity are examined: the proportion of protected forest, the proportion of annually burnt clear-cut stands, the number of trees with large diameter, the amount of dead wood, the proportion of deciduous trees within a stand and the proportion of deciduous-dominated stands. The FSC standard states a level for all items, and the purpose of the essay is to analyse whether these levels are supported by research within the field of conservation biology. The validity of the levels of the six items is them discussed to evaluate whether changes are required to the next revision of the FSC standard.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Denna rapports mÄl Àr att fÄ en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör mÄnga respektive fÄ rÄvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig frÄn den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som Àr PEFC ? certifierade.Information om virkesÄren 2005-2007 hÀmtades och studerades frÄn företagets affÀrssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesÄr 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest rÄvaruinköp i församlingarna i nÀra anslutning till koncernens egna sÄgverk.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och dekonstruera begreppet mÄngfald och hur det anvÀnds och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr: Hur ser mÄngfaldsdiskursen ut i mÄngfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som efterstrÀvansvÀrda att rekrytera ifrÄn för att uppnÄ mÄngfald? Vad uttrycks vara syftet med mÄngfalden?Uppsatsen bygger pÄ postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjÀlp av intervjuer och genom studiet av mÄngfaldsplaner frÄn 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har anvÀnts Àr kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mÄngfaldsdiskursen Àr problematisk eftersom den bygger pÄ olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den dÀrför Äterskapar och förstÀrker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna stÀndiga kategorisering Àr en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi Àr inte intresserade av att komma med en utopisk lösning pÄ hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrÄn den kategorisering som vi kritiserar.

Syftet med denna C?uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan den rÄdande finanskrisen och barns hÀlsa och hur detta i sÄ fall pÄverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrÄn de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hÀlsa och finanskrisen?? PÄ vilket sÀtt har finanskrisen, direkt eller indirekt, pÄverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen pÄverkas av finanskrisen?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal frÄn tvÄ olika skolor ifrÄn tvÄ olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jÀmföra vÄr empiri.

Detta examensarbete har gjorts under 2007 pÄ Revent International AB och Àr en studie i hurman utformar ett webbaserat kvalitetsledningssystem. Syftet med arbetet har varit att göra engrundlig sammanstÀllning av material-, dokument- och informationsflödena i företaget och attdÀrefter skapa ramen för ett kvalitetsledningssystem. Kvalitetsledningssystemet skulle bÄdeuppfylla kraven för ISO 9001-certifiering och vara ett anvÀndbart verktyg i företagetskvalitetsförbÀttringsarbete.Definitionen pÄ kvalitet Àr ?förmÄgan att tillfredsstÀlla kundernas behov?. Allt kvalitetsarbetemÄste dÀrför alltid utgÄ ifrÄn kunden.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.