Ett vanligt problem för fjärrvärmeföretag är svängningar i den dagliga efterfrågan på fjärrvärme. När efterfrågetoppar sker i fjärrvärmenätet behöver fjärrvärmeföretagen oftast använda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs på både dyra och miljöovänliga bränslen. Ett sätt att åtgärda detta problem har traditionellt varit att använda en ackumulatortank som värmelager. Men med ny och billigare mät- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat växa fram där istället byggnader kan användas som värmelager.Syftet med examensarbetet är att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att använda byggnader som värmelager i ett fjärrvärmesystem och jämföra det med att använda en ackumulatortank som värmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjärrvärmeföretag och fastighetsägare för att möjliggöra användningen av byggnader som värmelager.

Syftet med uppsatsen är att beskriva i vilken grad företag som är ISO 14001 certifierade även implementerar sina miljömål i sina affärsidéer och visioner. Empirin är samlad från 50 företag som är ISO 14001 certifierade.Enligt empirin som analyserades var det 25% av företagen som förespråkade sitt miljöarbete i visionen och 20% hade inkluderat sina miljömål i sin affärsidé. Alla hade däremot utarbetade miljöstrategier som grundade sig antingen på miljömål, miljöpolicys, miljöprinciper m.m. I det stora hela såg strategin liknande ut oavsett bransch och verksamhet.Utgångspunkten i vår teori var att visionen skall ange framtida riktlinjer åt företag och ge ramar för affärsidén, mål och strategier. I praktiken såg det annorlunda ut.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

Att beskriva en byggnad som tidlös är bland det finaste en kan säga. Några av världens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkännandet en byggnad kan få, egentligen är intetsägande? Tiden går ständigt och det finns ingenting någon kan göra för att ändra det. Människor, djur och även byggnader utvecklas och åldras.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga på den svenska landsbygden för att bättre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nästan inte förändrats under många århundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populära och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bättre miljö för djur och människor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytänkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dåtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utsträckning de Löfvenskiöldska spåren, trots stora förändringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begränsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktären på dessa byggnader.Fältstudien omfattade fyra olika anläggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset Näs Söderby utanför Uppsala, magasinet på Wappa säteri utanför Enköping, Mölnbo ladugård i Färinge och ladugården på Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen är att man fortfarande kan finna exempel på väl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förändrats över tid, finns spåren av Löfvenskiölds ritningar kvar och då i relativt oförändrat skick..

Bakgrund: För att underlätta organisationers ansvarstagande gällande miljöpåverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida använt verktyg är ISO 14001 vilken framhåller ständiga förbättringar i förhållande till den enskilda organisationens satta miljömål. På grund av standardens generella utformning är det upp till den enskilda organisationen att implementera denna på ett sätt som bäst passar verksamheten. Forskning pekar på att ISO 14001 innehar en ledande roll då det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock påvisar forskare att standarden inte är tillräcklig när det kommer till kommersiella produkters miljöpåverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en längre tid ändå i stor utsträckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöhänsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling då man utifrån tidigare forskning kan anta att detta innebär organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Avfall Sverige äger två certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa två certifieringssystem används för att certifiera biogasanläggningar och kompostanläggningar. Certifieringen säkerställer att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan användas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har än så länge resulterat i åtta certifierade biogasanläggningar och tre certifierade kompostanläggningar. Det är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anläggningarna samt ansvarar för utfärdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inläsning på certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgång av samtliga besiktningsrapporter från 2005 och framåt.

Environment.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende.Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden.Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag.Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning.