I Sverige finns ett brett utbud av föräldrastödsinsatser. Trots att 1,5 miljoner av Sveriges invånare är utrikesfödda riktar sig endast 4 av 60 föräldrastödsinsatser till utrikesfödda föräldrar. Att blanda föräldragrupper med inrikes- och utrikesfödda föräldrar kan bidra till social interaktion mellan människor som inte med självklarhet kommer i kontakt med varandra i vardagslivets olika aktiviteter. Det finns ingenting som säger att en föräldrakurs är givande för en utrikesfödd förälder bara för att en inrikesfödd förälder har utvärderat kursen som positiv. Det finns forskning som visar på att det kan vara svårt att arbeta med föräldrastöd när deltagarna har skilda föreställningar om vad en bra familj och förälder bör vara.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare.

Produktionen och distributionen av fjärrvärme i Luleå kommun sköts av två företag, LuleKraft AB och Luleå Energi AB. Under 2011 utökades samarbetet företagen emellan, med bland annat gemensam driftspersonal. Detta ger förutsättning för ett mer anpassat och optimerat produktionssätt. Med detta som bakgrund skapades en modell över fjärrvärmenätet och tillhörande anläggningar, för att kunna skapa riktilinjer för effektiv produktion vid olika driftförhållanden. Viktiga komponenter för systemet är? Lulekraft - ett kraftvärmeverk vilket eldar processgaser från SSAB och olja för att producera fjärrvärme och el? Fjärrvärmenätet - 42 mil långa ledningar förser i princip hela Luleå kommun med fjärrvärme? Hetvattencentraler - när LuleKraft inte räcker till för att täcka fjärrvärmebehovet finns möjligheten att använda dessa där bränslet är processgaser, olja, pellets eller elFjärrvärmenätet och hetvattencentralerna ägs av Luleå Energi AB men hela systemets drift sköts av personal på LuleKraft.

Nya krav ställs på dagens åkerier och förare. Hårdare kontroller eftersträvas på hur länge en förare får köra, hur lång rast och sömn han eller hon måste ha. I dagsläget finns inget mobilt system eller mobil mjukvara för att kunna hantera de kraven på tidrapportering inom transportbranschen. Tidrapportering inom åkeribranschen sker oftast genom att föraren håller kontroll på sina arbetstider själv på ett pappersformulär eller liknande. Sedan förs dessa in manuellt i någon form av lönesystem.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat.

Byggandet i Sverige är idag bundet till vissa bestämda lagar, förordningar och samhällskrav gällande kvalitet, miljö och arbetsmiljö.För att säkerställa att man som byggföretag följer kraven finns idag framarbetade ledningssystem.Produktcertifieringsverktyget BF9k är ett speciellt anpassat kvalitetssystem för byggbranschen. Systemet ska på ett fördelaktigt sätt skapa trygghet och en systematiserad bild av vad verksamheten står för och strävar efter. KMA-handboken är en företagsspecifik verksamhetsbeskrivning där det framgår hur allt arbete kopplat till kvalitet, miljö och arbetsmiljö bedrivs. KMA-manualen är en del i den KMA-handbok som företaget lämnar in för att bli BF9K-certifierade.Rapporten har inriktats på att undersöka processer och arbetssätt i en bestämd miljö. Intresse för studien är att få kunskap om hur individerna i den studerade miljön uppfattar sin situation och omgivning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.

Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat härdighetssystem för örtartade perenner är nödvändigt då deras övervintringsstrategier skiljer sig från vedartades. Men som det ser ut idag är det många perenner som inte får plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trädgårdsbranschen nu efterfrågar en översyn av härdighetssystemet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Debatten om det rimliga i att tillämpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och optionsprogram som ersättning för utfört arbete tycks återkomma varje vår i svensk massmedia. Många undrar varför allt fler svenska företag väljer att följa denna trend, särskilt som studier visar att något samband inte kan påvisas mellan prestation i form av måluppfyllelse och rörlig lön annat än med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som är styrande vid valet av lämplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sätt att öka insikten på är att göra en djupstudie på något lämpligt företag. Valet föll på Investor, bland annat för att bolaget på årets bolagsstämma beslutade anta ett nytt belöningsprogram.

SyfteStudiens syfte är att få kunskap om hur ungdomar som får någon form av särskilt stöd i no-ämnena, upplever skolans stödinsatser. Studien söker svar på följande frågor:? Vilket särskilt stöd upplever elever i år 9 i grundskolan att de får i no-ämnena?? Vilka fördelar och nackdelar ser eleverna med det särskilda stödet i no-ämnena?? Hur kan skolan tillvarata elevernas eventuella önskningar för att bättre kunna tillgodose deras behov?Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där halvstrukturerade samtalsintervjuer har använts. Sju grundskoleelever i år 9 har bidragit med sina upplevelser, sina livsvärldar. Studien har genomförts med utgångspunkt i en fenomenologisk livsvärldsansats.Resultat Eleverna i studien gör ingen distinkt skillnad på stöd och särskilt stöd.

Byggandet måste bli mera hållbart. Bostadssektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen och energianvändningen. Kemikalieanvändningen i byggbranschen är omfattande. Det har inte alltid varit så. Dessa förändringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika uppförandekoder ser ut kring användningen av smartphones samt hur olika generationer tar till sig och resonerar kring dessa uppförandekoder. Smartphones är det definierade nya mediet som människor bär med sig och använder överallt. Användningen av smartphones är stadigt ökande och har i viss mån också tagit över de traditionella mediernas roll som det centrala mediet. Det breda antagandet av smartphones visar att vi troligtvis måste ompröva våra idéer om vad som anses vara anständigt uppförande kring mobiltelefonen.Jag har utgått från sociologiska teorier eftersom de intresserar sig av medierna som samhällsfenomen och hur människor använder medier för att samspela med varandra, samt medieteorier eftersom de har identifierat ett samband mellan medieanvändning och socialt beteende.Empirin till studien hämtades genom två fokusgruppsintervjuer, en äldre- och en yngre generation. Den äldre generationen kunde ge en bra jämförande bild av hur det var förr och hur de ser på fenomenet smartphones idag.