Syftet med denna studie är att beskriva situationen idag för tre tonårsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att få den hjälp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare är syftet att beskriva två privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhället. Studien baseras på en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonårsflickor med AS och två privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt självständigt liv utan behöver stöd och hjälp för att kunna leva så självständigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlätta situationen för personer med AL, varierar.

Bakgrund: Perioden innan den aktiva förlossningsfasens start benämns latensfas. Den är svårdefinierad eftersom den kan yttra sig på olika sätt och varierar i längd. Blivande föräldrar som anländer till förlossningsavdelning söker stöd och bekräftelse hos barnmorskan när de tror att förlossningen har startat men är oroliga för att bli hemskickade igen. Syftet: Att undersöka och belysa förstagångsföräldrars upplevelser av latensfas. Metod: Semistrukturerad intervjustudie, data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6. Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvärderar fyra läroböcker i ämnet svenska för invandrare. Två problemformuleringar besvaras: vad bör en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna innehålla och vad är tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi. Analysen visar att en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna bör innehålla ett stoff som är korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska också vara anpassat till rätt stadium och ålder för målgruppen samt presenterat på ett språk som är begripligt för den som ska ta del av innehållet. Stoffet bör vidare spegla det mångkulturella samhället, bestå av olika typer av texter samt behandla olika språkliga element som grammatik, ordförråd och ordförklaringar, uttal och prosodi på ett varierat och autentiskt sätt.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets tänkbara användningsområden för sjuksköterskor inom den offentliga hälso- och sjukvården. Intranät har blivit en viktig kommunikationskanal för många organisationer. Inom hälso- och sjukvården där mötet med patienter är verksamhetens syfte, är datorn och därmed intranätet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att använda intranätet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? Intranätet på Helsingborgs lasarett är inte tillräckligt anpassat för verksamheten då många sjuksköterskor berättar att de ofta använder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

Syftet med undersökningen är att problematisera och analysera om dans och rörelse kan användas som verktyg för att främja elevers språkutveckling i ämnet svenska. Eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskap i det svenska språket genom uttrycksformerna dans och rörelse. Genom att intervjua, samtala och planera tillsammans med klassens lärare har dansade svensklektioner genomförts med en elevgrupp i grundsärskolan. Kommunikationen som har funnits mellan danslärare och klasslärare anser vi vara väsentlig för att en språkfrämjande dansad svensklektion ska kunna genomföras.Genom inspelade kvalitativa intervjuer har de transkriberade intervjutexterna analyserats enligt ett hermeneutiskt perspektiv. God validitet och reliabilitet har upprätthållits under arbetets gång.

Introduktion/bakgrund: Lågbelastande motorisk kontrollträning används idag som rehabilitering vid ländryggssmärta. Dock finns det en brist på kvalitativa studier av hur patienter upplever lågbelastande motorisk kontrollträning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvärdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad ländryggssmärta upplevde att utföra lågbelastande motorisk kontrollträning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Närstående till patienter inom palliativ vård utsätts för olika påfrestningar. Sjuksköterskans uppgift är att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de närstående har, samt de stödåtgärder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de närståendes behov av stöd inom den palliativa vården och de stödåtgärder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde på den närståendes tidigare relation till den sjuke. För många närstående var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de närstående om specifika omvårdnadsproblem som kan uppstå, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt sålänge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost ochlivsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av informationvid warfarinbehandling.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga.

Det finns mycket som pekar på att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. Gästnätterna har de senaste åren ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 är målet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i världen finns det många exempel på exploaterade områden som i brist på hållbar turismutveckling tagit skada, både naturområden och lokala samhällen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krävs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgår från begreppet hållbar turism med huvudfokus på de sociala aspekterna. Undersökningen bygger på turismens påverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhället i Stockholms skärgård.

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

SammanfattningÖstersunds räddningstjänst är i behov av en byggnad där brandmän ochbrandkvinnor kan byta om efter övningar. Energipriser väntas stiga och medny teknik och kunskap går det att bygga energisnålare hus. Rapportenundersöker därför om det skulle vara ekonomiskt lönsamt för Östersundsräddningstjänst att konstruera byggnaden i passivhusutförande medhänseende på kostnad under en 20 års period. Ett byggnadsförslag frånMoelven har därför ställts mot en omarbetad modell med ett passivhus-anpassat klimatskal. Endast väggar, vindsbjälklag, bjälklag(grundkonstruktion), fönster och dörrar har bytts ut.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter.