Uppsatsen handlar om Àmnet effektivitet i offentlig sektor. Dimensioner för effektivitet i en process undersöktes genom att granska den öpnna upphandlingen av intensivvÄrdstryckkammaren Nemo till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tidigare studier inom omrÄdet har visat att effektivitet Àr svÄrt att mÀta pÄ grund av den offentliga organisationens komplexa karaktÀr. Samordning av det extrema hÀndelseförloppet under upphandlingen samt resurshanteringen utmanade ledningen av projektet till en kreativ och krÀvande process. Upphandlingen styrdes utifrÄn Lagen om offentlig upphandling vilken pÄverkade att de utvÀrderingsmetoder som anvÀndes under processen följde efter reglerade standarder.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vÀlfÀrdsmodellens förÀndring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn en fallstudie gjord pÄ den upphandlade ungdomsverksamheten BlÄ Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgÄngspunkten bottnar i de kvalitativa sÀtten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgÄngspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fÄtt ett djup och en bredd som visar pÄ offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gÀller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar pÄ strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige Àr skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjÀnster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det Àr sÄledes viktigt att upphandlingen gÄr rÀtt till. Upphandling inom LOU Àr omfattande och görs i mÄnga steg. FörfrÄgningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvÀrderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall dÄ en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller Àr missnöjd med de krav som stÀllts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestÄnd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget mÄste Àndras eller att hela upphandlingen fÄr göras om och överprövningsprocesser Àr ofta bÄde Àr kostsamma och tidskrÀvande för upphandlande myndighet.

Uppsatsen sammanstÀller och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna anvÀndas som ett inlÀgg i debatten avseende skakravens anvÀndning vid offentlig upphandling i Sverige.AnvÀndingen av skakrav Àr vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremÄlet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser Àr avgörande för att sÀkerstÀlla leveransen av föremÄlet för upphandlingen.FrÄgan om bevisbördans placering fÄr extra stor vikt i en situation dÀr det, till följd av oklara faktiska förhÄllanden, finns en osÀkerhet avseende hur gÀllande rÀtt ska tillÀmpas. Om en part i ett mÄl har bevisbördan innebÀr detta att om parten inte kan visa pÄ omstÀndigheter som uppfyller de beviskrav som uppstÀlls, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

Kritik har riktats mot hur landstingen anvÀnder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förÀndra sin styrning. Studien undersöker utifrÄn ett New Public Management perspektiv vilka ÄtgÀrder landstingen har vidtagit gÀllande vÄrdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlÀnkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvÀndning kan pÄverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger pÄ intervjuer frÄn tvÄ olika landsting.

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

OPS Àr, i Sverige, en ny genomförandeform som innebÀr ett offentligt och privat samarbete vid frÀmst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har vÀxt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, frÀmst pÄ internationell mark. Vid en större upphandling Àr det viktigt att vÀlja rÀtt upphandlingsform till rÀtt projekt och dÀrför Àr en utredning och granskning högst nödvÀndigt. För att nÀrmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lÀmpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av Àr Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Offentlig upphandling Àr ett omrÄde som varje Är omsÀtter stora belopp i Sveriges ekonomi. NÀr en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjÀnster som inte Àr av obetydligt belopp skall enheten tillÀmpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. RÀttsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg frÄn den för offentlig upphandling gÀllande likabehandlingsprincipen.

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

Offentlig upphandling Àr ett stort och betydelsefullt Àmne i samhÀllet. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden Àr, men Doublecheck menar att det sammanlagda vÀrdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror frÄn bÄde kommuner och landsting slÄs ihop. Det finns flera frÄgor angÄende upphandlingens effektivitet och dÀri frÄgan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hÀnsyn. Det finns Ànnu ingen entydig definition av begreppet sociala hÀnsyn.

SkadestÄndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestÀmmelserna i lagen, ska ersÀtta dÀrigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska pÄvisa i) Àrendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestÄnd ska kunna utgÄ. Regleringen bygger pÄ ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen Àr fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestÀmmelser om nÀr en upphandlande myndighet fÄr avbryta en offentlig upphandling.I rÀttspraxis har faststÀllts att det krÀvs "sakligt godtagbara skÀl" för att en pÄbörjad upphandling ska fÄ avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skÀl Àr fortfarande diffust, men vad som kan konstateras Àr att avbrytandet mÄste vara förenligt med samtliga gemenskapsrÀttsliga principer och att beslutet inte fÄr vara godtyckligt.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.