I denna uppsats kommer två olika mått på utbildningsavkastning att beräknas. Det ena måttet kommer att använda sig av tvärsnittsdata och den andra av paneldata. Tvärsnittsmåttet kommer att användas för att beräkna förväntad framtida avkastning av en fyraårig universitetsutbildning. Måttet som baseras på paneldata kommer att användas för att beräkna det egentliga utfallet för avkastningen på fyra olika utbildningsnivåer. Dessa två mått kommer sedan att jämföras för att se om förväntningarna har infriats.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen att undersöka om det råder en skillnad i avkastning mellan portföljer indelade efter kriterier som kännetecknar värde samt tillväxtaktier. Studien genomförs specifikt på svenska marknaden och portföljernas avkastning skall utvärderas utifrån en årlig buy and hold strategi. Vi ämnar även utvärdera om något av urvalskriterierna (Price to book, Price to earnings och Dividend yield) i de polära strategierna är mer framgångsrikt än de andra under perioden 1996 till 2007 ochvilken/vilka faktorer som kan vara avgörande för framgången..

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

Vi menar att undersöka om vid meddelande att VD avgår enligt vår definition frivilligt, se påverkan på aktiekursen i det berörda företaget både på lång och kort sikt. Om utfallet blir att underavkastning sker i en väsentlig del av händelserna, skulle det ge stöd åt att frivilliga VD-avhopp i de flesta fall vittnar om fallande lönsamhet. Vi genomför en eventstudie där vi analyserar ett visst antal frivilliga VD-avhopp inom två stycken händelsefönster. Där efter ser vi om vi hittar någon avvikande avkastning på grund av dessa frivilliga VD-avhopp..

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

Två populära investeringsformer är aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat på den ökade tillgängligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare år. En typ av investeringsform som växt, både i efterfrågan och i tillgänglighet på marknaden, är hedgefonder. De marknadsförs med låg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden går. Dessa fonder riktar sig främst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lägre insats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Uppsatsen har identifierat storleks- och värdepremien för den svenska marknaden under åren 2003-2007. Studien grundar sig på studier utförda av Fama & French (1992, 1993) vilka finner att avkastningskravsmodellen CAPM ej fångar in erforderliga riskfaktorer på marknaden. Uppsatsens resultat är i linje med initial teori vad gäller storlekspremien , att småbolag tenderar att ge högre avkastning än större. Däremot är resultatet för värdepremien oförenlig flertalet tidigare studier, vilka påvisar att ett högre ?book-to-market?-värde tenderar att ge högre avkastning.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen.

Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jämförelse med Affärsvärldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en månad, tre månader och ett år. Slutsatsen är att det finns skillnader, de är signifikanta efter en dag och efter ett år. Efter en dag har kursen i genomsnitt gått ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett år är skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jämfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende på risk och avkastning. Uppsatsen syftar även till att vägleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda läsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank.