Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Studiens frÄgestÀllning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sÄdan. Med frÄgan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn pÄ sitt rike) snabba fall pÄ en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus pÄ Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur tvÄ vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Visor Àr ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan Àr frÀmst att skapa glÀdje, kÀnna gemenskap och utveckla sprÄket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollÀrarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förstÄelse för textinnehÄllet. Till grund för studien lÄg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de förestÀllningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes pÄ tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollÀrare och barn, dÀr sex förskollÀrare samt sex barn deltog.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur olika faktorer pÄverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, dÄ vi tror det Àr dessa som tillsammans skapar och pÄverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lÀgga vikt vid Àr asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, sprÄkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger pÄ hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgÄr ifrÄn ett demokratiskt förhÄllningssÀtt.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Detta examensarbete har utförts som en del av högskoleingenjörsutbildningen Industriell organisation och ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Kinnarps Production AB i Jönköping som Àr en del av Kinnarpskoncernen. Företaget erbjuder inredningslösningar för kontor och offentliga miljöer och Àr idag Europas tredje största tillverkare av kontorsmöbler. Produktionen i Jönköping bestÄr frÀmst av plÄt- och stÄlbearbetning. Enheten i Jönköping har investerat i en ny monteringslina inom produktionen. DÀr den nya monteringslinan ska placeras sker i nulÀget montering av stolarna Yin och Jig.

FrÄn och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag anvÀnda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utlÀndska dotterbolag nÀr ett noterat svenskt moderbolag skall upprÀtta en koncernredovisning. Före 2005 tillÀmpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av Àndrade valutakurser) men skall idag tillÀmpa IAS 21 (effekterna av Àndrade valutakurser). Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur svenska moderbolag, med utlÀndska dotterbolag, pÄverkats av det nya regelverket och hur de skall tillÀmpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundlÀggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstÄ Àmnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj dÄ dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

I denna uppsats behandlas faktisk villfarelse vid rÀttfÀrdigande omstÀndigheter (objektiva ansvarsfrihetsgrunder), sÄ kallade putativsituationer. Konsekvenserna som följer av att den tilltalade har missuppfattat en situation och fÄtt en felaktig verklighetsbild Àr det primÀra i framstÀllningen. Konsekvenserna analyseras ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. TillÀmpningsmetodik och problematik har Àgnats betydande utrymme och utgör kÀrnan i uppsatsen.Uppsatsen inleds med ett renodlat teoriavsnitt dÀr vissa fundamentala delar av den allmÀnna straffrÀtten behandlas i form av brottsbegreppet, rÀttfÀrdigande omstÀndigheter, tÀckningsprincipen samt olika typer av villfarelse. Genom applicering av dessa delar och konstruktionen av dessa rÀttsinstitut skapas möjligheten till putativsituationer vars uppkomst behandlas i det tredje kapitlet.Det tredje kapitlet behandlar olika typer av villfarelse vid rÀttfÀrdigande omstÀndigheter, inledningsvis straffrÀttsvillfarelse i BrB 24:9 och dÀrefter faktiskt villfarelse.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet Àr att kartlÀgga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ÀmnesinnehÄllet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de sjÀlva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fÀltanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlÀrningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sÀtt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lÀrande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lÀrande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

Denna uppsats Àr skriven som en studie i fyra delar. Första delen bestÄr utav redogörelser för syfte, metod och kÀllmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som anvÀnds i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper sÄsom de Àr definierade i litteraturen. HÀr redogörs Àven för de faktorer som kommer att anvÀndas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk Äterblick, dÀr jag ÄterberÀttar hÀndelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943.

H2O Àr en mycket speciell liten molekyl, som har en vÀldigt viktig funktion för livet pÄ vÄr planet. Jordens yta bestÄr till 73% av vatten, varav 3% Àr sötvatten. 79% av allt sötvatten Àr bundet i glaciÀrer och isflak. DÀrför Àr det viktigt att allt det tillgÀngliga vattnet Àr aven god kvalitet. DÀrför Àr min stora frÄga: vad Àr vattenkvalitet.