Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.

Syfte: Syftet med undersökningen var att söka ta reda pÄ hur elever med lÀs och skrivsvÄrigheter upplever att de anvÀnder sig av datorn nu nÀr alla elever i klassen har tillgÄng till samma utrustning.Teori: Studien tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses omgivningen runt individen som det avgörande för elevens utveckling och lÀrande. Metod: Datainsamlingen och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sex elever deltog i studien. Intervjuerna har sedan transkriberats och bearbetats i enlighet med den hermeneutiska tolkningslÀran.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.

NÀr Fröbel var verksam gick han metodiskt tillvÀga genom att tillhandahÄlla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lÀrarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick dÄ ett fritt sÀtt att arbeta pÄ. Det var alltsÄ ett fritt skapande som förelÄg.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Problem Mobiltelefonen Àr i dag en kanal som företagen börjar anvÀnda sig av i sin relation till sina kunder. I och med att tredje generationens mobiltelefoni introduceras ges Ànnu större möjligheter för företagen att göra detta. Inom omrÄdet finns det idag inte mycket forskningsmaterial publicerats dÄ företagen Ànnu inte börjat anvÀnda sig av möjligheterna pÄ bred front. Syfte VÄrt syfte Àr att utreda hur företag idag anvÀnder sig av mobiltelefonen som en marknadsföringskanal i sin relation till sina kunder. Vidare försöker vi ocksÄ analysera hur tredje generationens mobiltelefoni och mobilmarknadsföring kommer att pÄverka företagen i ett relationsmarknadsföringsperspektiv.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhÀlle gÄr allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förvÀntas besitta idag. SamhÀllet har en förvÀntning pÄ individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att anvÀnda GPS som standard i vÄra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förvÀntan undrar vi om det gÄr att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer förÀnderliga miljö inom teknikomrÄdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

ABSTRACTDet talas om livslÄngt lÀrande och att kunna lÀsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhÀlle vi ska leva och verka i. FrÄgan kan stÀllas om vad det livslÄnga lÀrandet innebÀr och vad som krÀvs av skola och samhÀlle. BÄde internationella och nationella undersökningar visar att lÀs- och skrivkunskaper hos elever som gÄr i svensk skola Àr i en nedÄtgÄende spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera pÄ varför det Àr sÄ och vad som mÄste göras för att vÀnda spiralen uppÄt sÄ att det ökar igen.Genom den hÀr kvalitativa undersökningen har mÄlet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lÀrande i relation till Àmnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlÀttar och som Àr en framkomlig vÀg till lÀs och skrivinlÀrning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser pÄ pedagogen, arbetssÀttet, miljön, material och kamraterna.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur barnen i förskolan anvÀnder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill Àven anvÀnda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill Àven studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begrÀnsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgÀngligt eller otillgÀngligt beroende pÄ barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns pÄ avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa Àr nÄgra av de frÄgor vi sökt svar pÄ med hjÀlp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.

Efter att ha gÄtt snart tvÄ Är pÄ polisutbildningen har vi kommit till insikt om att det finns omrÄden som vi Àr bÀttre och sÀmre utbildade pÄ. Orsaken till detta tror vi delvis Àr vÄrat eget fel men ocksÄ att ett stort ansvar ligger hos utbildningen. NÀr vi har diskuterat kring detta har vi kommit fram till att utbildningen pÄ förenklade utredningar inte har varit sÀrskilt omfattande. Syftet med denna rapport Àr att pÄ ett enkelt sÀtt tydliggöra nÀr och hur man kan anvÀnda sig av förenklade utredningar enligt RB 23:21 § tredje stycket och RB 23:22 §. FrÄgestÀllningen vi hade innan arbetets början var nÀr dessa lagstöd kan anvÀndas samt skillnader mellan dessa och vanlig FU som Àr beskrivet i RB 23:21 § första stycket.

EssÀn handlar om samlingen i förskolan dÀr jag har utgÄtt frÄn ett dilemma dÀr ett barn blir utskickad frÄn samlingen för att hen inte kan sitta still och behÄlla fokus. DÄ jag betraktar denna situation utifrÄn börjar jag reflektera kring om det Àr rÀtt av oss pedagoger att utesluta barn frÄn samlingen. Jag börjar ifrÄgasÀtta om samlingen Àr meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken pÄ hur synen pÄ samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan frÄn 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essÀ Àr att ta reda pÄ om jag anser att samlingen Àr viktig.