På elmarknaden har man utvecklat fenomenet Mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande  intresset för Mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan och syftar till att beräkna förlustförändringarna i lågspänningsnätet då Mikroproduktion i form av solceller ansluts.Genom att ansluta Mikroproduktion i lågspänningsnätet kan nätets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras från överliggande nät anses vara den nätnytta solceller ger upphov till.Samtliga elproducenter som är anslutna till elnätet har rätt till ersättning för nätnytta uppkommen av produktionen. Ersättningen skall baseras på inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter är det svårt att motivera att i varje enskilt fall beräkna nätnyttan, varför ett generellt schablonvärde beräknats för Vattenfalls lågspänningsnät. Beräkningen har utförts utifrån uppmätta sol- och lastdata på sex olika lågspänningsnät vilka tillsammans anses representera ett generellt nät.

Mikroproduktion innebar att kunden sjalv kan producera och anvanda sin el. I Sverige finnsett okat intresse for att tillverka sin egen el och har under den senaste tiden okat markant.Denna uppsatsen har jag skrivit for att underlatta vid installation av vindkraft respektivesolceller, jag har aven gjort en ekonomisk analys av dessa for att fa en battre bild over detekonomiska av att producera egen el, darfor finner man nagra olika analys aspekter ochkostnadskalkyler i denna uppsats. Genom dessa analyser har jag kunnat dra nagra slutsatserbetraffande de bada och om ifall att det ar ett bra kop pa lang sikt. Det visar sig vara sa atten storre anlaggning ar en battre investering an en mindre da det ar installationen avanlaggningen som ar kostsam..

På elmarknaden har man utvecklat fenomenet Mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande  intresset för Mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Då elbranschen är positiv till en utveckling som leder till att allt fler elkunder också blir sin egenelproducent finns det anledning att undersöka vilka nyckelfaktorer som finns påMikroproduktionsmarknaden i Sverige. I studien genomfördes en kartläggning av elmarknadensaktörer och regelverk samt en socioteknisk och en beräkningsteknisk analys. Den sociotekniskainnefattade de omvärldsfaktorer som påverkar elmarknaden för Mikroproduktion idag samt vidinförandet av nettodebitering. Omvärldsfaktorerna som har undersökts är de politiska, ekonomiska,sociokulturella, tekniska, legala och ekologiska aspekterna. I den beräkningstekniska delengenomfördes två lönsamhetskalkyler, en för en aktuell fastighet i Norra Djurgårdsstaden däråterbetalningstiden och en potentiell vinst studerades utifrån ett flertal olika förändringsfaktorer.

Mikroproduktion innebar att kunden sjalv kan producera och anvanda sin el. I Sverige finnsett okat intresse for att tillverka sin egen el och har under den senaste tiden okat markant.Denna uppsatsen har jag skrivit for att underlatta vid installation av vindkraft respektivesolceller, jag har aven gjort en ekonomisk analys av dessa for att fa en battre bild over detekonomiska av att producera egen el, darfor finner man nagra olika analys aspekter ochkostnadskalkyler i denna uppsats. Genom dessa analyser har jag kunnat dra nagra slutsatserbetraffande de bada och om ifall att det ar ett bra kop pa lang sikt. Det visar sig vara sa atten storre anlaggning ar en battre investering an en mindre da det ar installationen avanlaggningen som ar kostsam..

This thesis is commissioned by the Swedish electricity trading company GodEl with the purpose of evaluate solar electricity in multi-family buildings in the Stockholm region. The prices of solar panels have dropped recently due to the advances in technology, but the installation rate in Sweden remains low. It is therefore interesting to study the  profitability of solar electricity today, and if it is profitable enough to install based on profitability alone and not simply due to environmental considerations. Therefore this thesis first studies the profitability of solar panels based on a simulation of electricity production and consumption for multi-family buildings this region. The study concludes that solar electricity can be profitable in the Stockholm region under certain conditions; all of which have to be favourable for profitable solar electricity.The thesis also studies the opinion of the company's costumers concerning solar electricity.

Med ett statligt investeringsstöd och ett kommande förslag på skattereduktion för inmatning av förnybar el på elnätet, spås en fortsatt stor ökning av nätanslutna solcellsanläggningar. Det fortsatt sjunkande priset på nyckelfärdiga solcellssystem på grund av ökad konkurrens och massproduktion ger ytterligare anledning att tro på ett ökat intresse.Syftet med rapporten är därför att, utifrån fortsatt förväntad ökning av nätanslutna anläggningar i tätort, undersöka hur dessa påverkar spänningen i elnätet vid både enfasig som trefasig anslutning samt hur belastningsförlusterna påverkas vid ändrad effektriktning. Målet är att resultatet ska kunna ge elnätsbolaget en bra grund för vidare utredning.Den standard som ligger till grund för utredningen är SS-EN 50160 som behandlar spänningens egenskaper i elnät för allmän distribution. Från den hämtas krav på spänningens nivå samt tillåten spänningsobalans i nätet och utöver dessa används rekommendationer från rapporten MIKRO - anslutning av Mikroproduktion till konsumtionsanläggningar från Svensk Energi.Programvara som används för att genomföra simuleringar och beräkningar av nätanslutna solcellssystem är dp-Power från företaget Digpro. Däri kan befintligt nät och dess kunder få solcellsanläggningar anslutna enfasigt eller trefasigt och nätberäkningar utföras med olika märkeffekt och effektfaktor.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare.

The Swedish energy system will be influenced by many future changes, such as energy and climate policy objectives. The installation of more renewable electricity could increase by using solar energy. Over the recent years, grid-connected photovoltaic (PV) systems have increased dramatically in Sweden, partly due to various support systems and compensation models. These support systems have been designed to make it easy for individuals and businesses to invest in self-generated electricity and thus contribute to the transformation of the energy system.The introduction of a higher proportion of solar energy may in turn affect the Swedish electricity system. This could mean that the electricity companies will be facing a number of changes in the near future.

Förädlingsmöjligheter av varorna man odlar i ett lantbruk är oändliga. Det finns oftast en högre vinst i att genomföra förädlingen och sälja slutprodukten än att sälja varan direkt efter skörd. Maltkornsodlare säljer oftast varan direkt efter skörd eller lagrar en tid för att kanske invänta ett bättre pris och därefter sälja. Målet med mitt arbete är att visa att det finns förädlingsmöjligheter för maltkorn som kan ge bättre avsättning. Jag har tittat på ölbryggning därför att jag känner att det ligger rätt i tiden. För att få insikt i vad förutsättningarna är för att starta upp en produktion av öl har jag intervjuat två mindre producenter som båda gått igenom uppstartsfasen relativt nyligen. Fokus i min litteraturstudie har legat på hur bryggningen faktiskt går till och även kvalitetskraven på råvarorna.

Ökade miljökrav tillsammans med ett statligt stöd och en ökad miljömedvetenhet hos gemene man har medfört att intresset för förnybar elproduktion har vuxit. I takt med sjunkande priser på solceller tack vare ökad konkurrens samt massproduktion kan ett fortsatt ökat intresse förväntas. Syftet med studien är att undersöka hur spänningen i lokalnätets lågspänningssida i landsbygden påverkas av nätanslutna solcellssystem. Samt hur effektförlusterna påverkas. Frågeställningarna var, hur stor installerad effekt kan anslutas utan att acceptansgränsen överskrids eller transformatorer överbelastas, även spänningsvariationer och el kvalitéten utifrån dess regelverk togs hänsyn till samt hur företaget kan påverkas ekonomiskt.