Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.Konklusion.

Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, särskilt gällande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den här studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i låret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 år. Exklusionskriterier var muskuloskeletala besvär, hjärt? kärlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pågående infektion. Isokinetisk benstyrka mättes på 25 försökspersoner >60 år i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mättes med Grip-D.

I samband med att Försvarsmakten år 2000 ändrade fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav på Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kurslitteraturen som används för att utbilda blivande officerare på militärhögskolan Karlberg i stress har förändrats från en försvarsmakt byggd på ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd på ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret ställer nya krav på en officer är det intressant att undersöka om utbildningen förändrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebär. Kurslitteratur mellan år 2000-2001 och år 2011-2014 jämförs för att upptäcka om någon förändring skett. Då två enheter jämförs med varandra och kurslitteratur används som underlag har en komparativ litteraturstudie använts som metod.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext.

Vid bedömning av allmän daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en människa med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, såsom personlig hygien, matlagning och städning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjälp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillräckligt nyanserad bild av en persons förmåga och det finns behov av bättre ett system som kan användas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsättning.Målet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet är uppdelat i två delsystem. Delsystem 1 består av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person.

Vindkraften är en snabbt växande energikälla i Sverige och hjälper till att uppnå det uppsatta målet att 50 % av den slutgiltiga energianvändningen ska vara från förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften kräver en god planering då en ändring av markanvändningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjällområden med hjälp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel används Västerbottens och Jämtlands län. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (läroplaner och kursplaner) för fysik har förändrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. från 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom år 2000. Man kan man se är att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över på hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förändrats så att förmågan att kommunicera sina färdigheter blivit ett allt viktigare mått på kunskap. Den enskilda skolan och läraren får med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall läras blir allt mer kortfattad.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

Sammanfattning Titel: Miljöredovisning i börsnoterade företag år 2000 Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng Författare: Camilla Björk och Lislott Borglin Handledare: Fredrik Ljungdahl Syfte: Vi avser att beskriva och analysera svenska börsföretags miljöredovisning i monetära termer i årsredovisningar och miljöredovisningar avseende räkenskapsåret 2000. Vi kommer också att jämföra företagens definitioner med EG-rekommendationens samt analysera förutsättningarna för EG- rekommendationen att bidra till en mer jämförbar miljöredovisningspraxis. Metod: För att på bästa sätt kunna uppnå syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metodansats. Slutsatser: Av undersökningens totalt 72 företag har 62 företag miljöinformation i sina årsredovisningar och separata miljöredovisningar. Tidigare studier har visat att förekomsten av miljöinformation i företagens årsredovisningar i hög grad fokuserar på allmän miljöfakta och endast ett fåtal företag redovisar finansiella fakta.

Denna rapport inriktar sig till ett mindre företag som vill tillhandahålla en egen fjärrbackuplösning. Backupen ska göras från en server placerad i företagets lokal till en lagringsenhet i någon av ägarnas hem med hjälp av VPN-förbindelse. För detta krävs ett program som har stöd för att göra uppkoppling automatiskt via VPN på en Windows 2008 Server, 64-bit plattform. Utöver det ska kryptering, komprimering och funktion för full och inkrementell backup finnas tillgängligt i programmet. Fyra fjärrbackupprogram har därför utsetts för jämförelse av hur de kan lösa företagets krav.

Uppsatsen är en dokumentstudie av tidskriften Skolledaren från 1970- till 2000-talet. Syftet har varit att uppmärksamma hur frågor om genus har problematiserats och uppmärksammats över tid..

Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten. Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan.

I en värld där informationsteknologi spelar en allt större roll i våra liv,blir konkurrensen om användarna på marknaden allt tuffare. I takt medatt GNU/Linux och Apples operativsystem ökar i användarantal har detblivit intressant för utvecklare att kunna erbjuda sina produkter på ett flertalplattformar. Genom att skriva portabel källkod kan man med liten ellerminimal revision erbjuda mjukvara på flera plattformar. Vi har genomförten studie där vi deltagit i ett projekt som syftat till att göra en applikationtillgänglig på flera plattformar. Genom aktionsforskning har vi på ettaktivt sätt deltagit i ett portningsprojekt för insamlandet av empiri.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.