This essay is about the staff in integrated homes very complex profession and this is illustrated through twelve interviews in five integrated homes for disabled people. The profession changed when the institution closed and especially when the Law of Support and Service (LSS) was introduced in 1994.The purpose of this survey is to study how staff works with LSS intentions in integrated homes for disabled people and to increase the awareness about the structure of power and how this affects the daily life for those who live there.The main objective in this survey is to find out which the differences that lie between LSS intentions and the work that take place in integrated homes for disabled people. This survey tries to illustrate when and why these differences occur. This survey has a multidisciplinary perspective, where three models of disability and theories from Foucault, Sibley and Wendell have been included. The result shows that the staffs work is difficult, full of responsibility and has many facets.

Abstract Heléne Slivka (2013). Kvalitetsarbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv ? en fallstudie. (Quality assurance process in the elementary school from a special education perspective ? a case study.) The research This essay investigates the language in the school´s quality assurance documents. An important aspect of this is the way in which language structures and informs how we think about, and work with, students with special needs. Aim The aim of this essay is to problematize how students with special needs are represented in the quality assurance documents of the school. The writer intends to point out how the ways in which the language used to describe students informs governing processes.

In this essay i present a study on political learning of a minority ethnicity whose political history in the institutional form began in 1993. The ethnicity in question is the Sami?s and in 1993 the Sami Parliament was established. The establishment of the Sami parliament radically changed the preconditions for political work. Sami politics came to be pursued in an organized manner in the form of a public authority and democratically elected units.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

I detta examensarbete diskuteras ljudets funktion kopplade till korta händelser i spelet Europa Universalis III: Divine Wind (2011). Arbetet undersöker vad spelaren upplever när det uppkommer fler ljud än vad som är synligt i grafiken. Tidigare forskare vars arbete har använts är bland annat Mats Liljedahl, Nigel Papworth och Stefan Lindberg (2007) som forskat i hur spelare kan navigera efter ljud. Michel Chions (1994) forskning är också relevant då han beskriver hur ljud fungerar utanför bilden i film. Examensarbetet tar upp frågan om vad den inre bilden kan förmedla i en spelhändelse och hur spelaren tolkar situationen.

The aim of this study examines how two groups of social workers at two workplaces reflect to their own clothes in various work situations. We want to gain an understanding of the variables that affects social workers choice of clothes at work. In a qualitative approach the study is based on two focus group-interviews and four semi structured interviews. Empirically analyzes relate to Pierre Bourdieu?s "la distinction, Ervin Goffman?s "frontstage-backstage", and of Michele Foucault?s power concepts.

The purpose of this essay was to see how the child's voice was being heard in the verdicts in trials. I looked into court cases where parents wanted custody of their child/children. The focus of my analysis was on how the verdicts were presented and if the child/children were described in the court cases. The method that I used was qualitative documentanalysis. I chose seven court cases to investigate and analyse.I described theories of Foucault's power to get a different perspective on courtroom cases and the children's voice.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

AbstractThe purpose of this study were to examine the appeal that reaches the county administrative court regarding cases within The law of support and service to some disabled (LSS) the third "alternative" with the effort personal assistant. We have gathered 280 cases from seven different county administrative court and from our selection 19 of the cases remained.These 19 cases became our starting point for our study and they have been interpreted through Foucault´s and Skau´s interpretation frame regarding power and Payne´s social constructivism to try and answer our three questions at issue: How are the cases being handled by the county administrative court? What kind of cases leads to appeal? What similarity and differences are there between the cases? These questions have been answered one by one in a systematical order. Our result shows, among other things, that cases that involve certificates from occupational therapist or physiotherapist are the cases that win against the municipality in the county administrative court. Further we have found a new theme in our study regarding clientification among them who apply for efforts within LSS and "alternative" three.

Hegel?s master-slave dialectic has often been used as a model or starting point for later theories about emancipation and subversive changes in society. But one often overlooks the fact that the chapter in The Phenomenology of Spirit ends in disaster, as Judith Butler remarks. Instead of realising freedom, the consciousness gets entangled in self debasing activities in its attempts to master the unrelenting principles of the abstract freedom. We get ?the unhappy consciousness?.

Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna.

Den mänskliga horisonten har alltid varit föremål för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vårt biologiska pussel har varit, och är, något som ständigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillämpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och återknyts övergripande till filmerna ?Robocop? och ?Gattaca? då dessa filmer belyser punkter som berör denna teori.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i folkskollärarnas syn på sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk Läraretidning och Folkskolan ? Svensk Lärartidning under perioden 1920-1956. Utifrån ett differentieringsperspektiv, med inspiration från Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lärardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger på ett textanalytiskt tillvägagångssätt och intresserar sig för hur debatten förändrades över tid. Resultaten visar att lärardiskursen präglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sågs som ett samhällsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de måste avskiljas från ?normalt? begåvade barn.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.