Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Purpose: The purpose of this study is to do a brand survey of Metro in Karlstad. The study will originate from the terms ?brand identity? and ?brand associations?, where the brand identity is the organization?s desired view of the brand, and the brand associations define the associations held by the consumers.Issues: What is Metro?s brand identity? What are the brand associsations of Metro in Karlstad? How well do the brand identity and the brand associations correspond?Theoretical framework: The study is done from the perspective of media and communication studies, where the theoretical terms are defined from literature regarding brands.Method: The study is carried out using a qualitative document analysis, interviews, and a quantitative survey. The document analysis was made on Metro?s own documents regarding values and target audience.

On the behalf of the European commission suggestions were made on how to increase the usage of public transportation in cities in Europe. A suggestion on how to make public transportation more popular was to use more emotions when marketing public transportation. However, according to theory emotional marketing is best suited for products that have a more hedonic character which public transportation does not usually have. The aim of this report was to investigate if emotional marketing could have a more positive effect on the attitude toward public transportation than less emotional marketing. Ads for the Metro in Stockholm were made and it was tested to what degree they conveyed positive emotions.

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lästa tidningarna i Sverige, Metro, påverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehåll. Att dagspress påverkas av andrahandsaktörer är ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasättningen i samhället. Denna roll blir allt större när Sverige strävar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhället.Empirin består av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framställs i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder på viss påverkan på Metros framställning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

This master thesis sets out to compare the different public transport modes in Stockholm city.Both energy consumption and air pollution are compared. The chosen transport methods are car,bus and Metro.Traditionally the rail industry has had environmental arguments as a strong competitiveadvantage when it comes to passenger transportation. However, in recent years the automotiveindustry has been getting more positive media attention regarding environmental issues, forexample Roger Kemp?s statement that the car is the most environmental friendly passengertransportation mode in the UK. This study will show the environmental advantages of railwaytraffic in cities.The energy sources of the world are not endless and the use of the different sources affects theenvironment in different ways.

The City of Gothenburg has an urgent need to upgrade its public transport. The capacity of its light rail transit (LRT) has reached maximum capacity within the inner city limits years ago. The construction of an underground Metro will be very expensive and time consuming due to the soft clay beneath the city. The apparent need of developing another type of mass rapid transit (MRT) is urgent. An elevated Metro have turned out to be a success in Greater Vancouver, but is it possible for the system to operate well in Gothenburg with its narrow streets and current land use; will its route coexist with the current LRT or will the noise disturb people too much?.

This master thesis was performed at IdaInfront AB. The aim of the thesis was toinvestigate how the design principles ofthe user interface in Windows 8 can beapplied to a case management system. Theuser interface in Windows 8 is based ona design language called Metro and it isprimarily designed for touch screens.Ida Infront AB wanted to know whatpossibilities and limitations the Metrointerface offers.The study has resulted in a prototypeapplication that is developed in Windows8. The prototype shows how the Metrointerface can be applied on a casemanagement system. Some limitations inthe usability have been identified inthe Metro interface when applied to acase management system.

När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper..

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt.Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster..

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

I en annan del av Göteborg är uppbyggd av en kvantitativ undersökning av kriminaljournalistiken i Göteborg. Undersökningen bygger på en granskning av GP, GT, Metro, TV4 Göteborg, Västnytt och Västekot, och deras våldsbrottsrapportering under 90 dagar år 2009..

I den här uppsatsen undersöks opinionsmaterialets utveckling och förändring mellan 1986 och 2013 i de fyra tidningarna Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Nerikes Allehanda. De år som har undersökts i nämnda period är 1986, 1995, 2004 samt 2013. Genom kvantitativa undersökningar har vi studerat hur mycket opinionstexterna har ökat i antal, hur placeringen på tidningssidan har förändrats, vilka ämnesområden som har bevakats och hur många kvinnliga respektive manliga skribenter som har skrivit texterna.En kompletterande kvalitativ undersökning har också gjorts för att undersöka hur argumentationen i opinionstexterna har förändrats genom åren. För att komma fram till det har vi använt oss av Aristoteles retorikbegrepp ethos, pathos och logos, och applicerat dem på ett urval av krönikor från olika år och tidningar.Undersökningen visar att antalet opinionstexter utanför ledarplats har ökat och att majoriteten av skribenterna är män. Undersökningen visar även hur den populära spalten så sakteligen har börjat bytas ut mot andra placeringar på nyhetssidan.

The discussion about gender and ideals shown in mass media is a subject of great importance for the society in general. Media is playing an essential part when it comes to establish standards and values and we are constantly exposed to all types of impressions, whether we are aware or not. It is therefore of great importance that we understand how stereotypes are built and to gain a deep knowledge that would enrich the area of Media and Communication Studies.The aim and focus of this study was to analyze how male stereotypes is communicated in print advertising and how visual means of expressions helps to construct the masculinities shown. From a semiotic analysis of seven print adverts appearing in the Swedish lifestyle Magazine Café were we able to gain a thorough understanding about how male stereotypes are communicated and built.The result showed that different kinds of stereotypes are in fact used but it is still a hegemonic masculinity that is predominating. Traditional male characteristics are still in use but we were able to see strong indications of effemination, sexualizing and objectifying.

During September 2010, Google decided to change their trade mark policy to allow keywords which is equal to an already own trademark to be offered to all who intend to link the word to their ad. They offered a service for this called Adwords. The update followed since The Court Of Justice (CoJ) stated that Google does not commit trade mark infringement by doing this. The question to answer is whether the proprietors of trademarks can do something to stop them from being used by competitors as keywords in Adwords. CoJ has stated that the advertisers are infringing the exclusive right of a trademark if the used keyword is identical to the trademark, the commercial focuses on products that is identical to the products which are registered on the trademark and if the commercial makes it difficult or impossible to an average internet user to decide whether the products originate from the proprietor, a company which has a financial connection to the proprietor or a third party.